Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvål, hvilket.så tycktes falla i smaken, att hon följande dag kom åter
för att genomgå proceduren å nyo. Eskimåerna förtäljde’bland annat,
att de endast om sommaren besöka denna Q ord; om vintern bo de på
en ö i Wolstenholme sund, der de lifnära sig af hvalross. Der skulle
äfven finnas tvenne ryska eskimåer, de enda qvarlefvande af ganska
många, som för åtskilliga år sedan kommit dit. Jag hade denna dag
bestigit det 12- å 1400 fot höga berget mellan de båda glaciererna, i
förhoppning att derifrån få en utsigt mot öster, men en rasande
ostlig blåst med snö gjorde vandringen förgäfves. Deremot var jag
mycket belåten med de botaniska fynden: jag hade inalles fått 57 arter,
deribland det sällsynta och från Grönland förut icke kända gräset
Pleuropogon Sabinei, en för vetenskapen ny form af Luzula spicata
samt den för Grönlands vestkust nya Aira brevifolia R. Br. På
eftermiddagen upptog jag från platån norr om fjorden en kartskiss öfver
densamma och såg härvid åtskilliga egendomliga märken efter eskimåernas
vistelse på platsen, såsom enstaka med några fots mellanrum uppresta
stenplattor bildande räta linier, vardelika stenhögar (grafvar?) m. m.,
men jag hann icke undersöka dem något närmare, ty det isband,
som förut hela dagen spärrat fjordens mynning, tycktes nu glesare,
hvarför jag skyndade åter till stranden för att gifva order om
afseg-ling. Det tog dock temligen lång tid, innan jag åter hann om bord,
och då vi nu försökte gå ut, hade isen åter samlat sig så tätt, att
vi måste återvända och lägga oss för ankar i nordöstra hörnet af
fjorden. Isen var nämligen nu på full väg in, och kapten Nilsson
antog, att pressning i denna del af Q orden skulle vara minst att
befara. Under natten till den 28 dref isen allt mera och mera in i
bugten, och på morgonen denna dag var densamma, med undantag
af en obetydlig strimma vid norra stranden, helt och hållet uppfyld
af is. Vid ett rekognosceringsförsök, som af mig och Hans Henrik
företogs mot fjordens mynning, befans visserligen ännu en öppen
ränna för en stund göra en utsegling möjlig, men min signal härQm
observerades icke genast, och isen slöt sig sedan så hastigt, att vi
vid återfärden måste släpa den lilla båten öfver isen. Denna omslöt
nu Sofia helt och hållet, men jiågon pressning blef ej af, i annat fall
hade det gått oss illa. Då isen för ett ögonblick sådant tillät, flyttade
vi oss så nära land som möjligt för att hellre drifvas på grund än
klämmas fast mellan isflaken, och naturligtvis diskuterades nu flitigt
frågan, huru vi skulle reda oss, om isen ej skulle släppa oss ut.
Vårt läge var i så fall relativt gynsamt: fartyget borde här ej kunna
skadas särdeles mycket, torf fans* i öfverflöd, så att på bränsle hade
vi icke behöft lida brist, tillfälle till jagt saknades icke, och genom
eskimåerna skulle vi snart kunnat få vår härvaro känd längs hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
