Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan denna punkt och Sjuöarna, der packisen ofta kan ställa oöfverstigliga
hinder i vägen för ett vidare framträngande öster ut mot isfritt vatten. Om
också detta således kan visa sig omöjligt under enskilda år, så visar dock
erfarenheten från den sista tioårsperioden, att passagen här så ofta är öppen,
att det icke kan vara tvifvel underkastadt, att man just här har en af de
vigt ¡gaste utgångspunkterna för ett vidare framträngande mot norden.
Enligt hvad Petermann visat, skall Gillis land vara beläget vid 81° 30’ n.
br. och 35’ till 36° 1. o. fr. Gr. Den vestligaste hittills kända delen af Frans
Josefs land, nämligen Kap Lofley, som sågs af Leigh Smith under hans
upptäckts-tärd med Eira 1880, skall deremot ligga på 81° n. br. och omkring 42° o. 1.
Det är således all anledning antaga, att Gillis land verkligen existerar, och
att det i sådant fall utgör den längst mot vester utskjutande delen af Frans
Josefs land, och att det senare landets kustlinie, som redan vid Kap Ludlow
och Kap Lofley böjer sig i mera nordvestlig riktning, fortsätter på liknande
sätt norr ut längs Gillis land. Den starka varma ström, som från
Nordostlandet oafbrutet går mot Frans Josefs land eller Gillis land och härifrån
troligtvis böjer af i nordlig eller nordvestlig riktning, synes verkligen hän*
lyda på, att här föreligger ett utomordentligt gynsamt undersökningsområde.
Det torde väl vara anledning förutsätta, att under någorlunda gynsamma
isförhållanden det icke kan vara fören ad t med särdeles svårighet att från
Nordostlandet nä fram till Gillis land för att derpå kunna begagna detta
som utgångspunkt vid ett vidare framträngande i nordlig riktning, efter
omständigheterna antingen med fartyg eller slädar. Då det emellertid kan
befaras, alt återvägen så sent på hösten kan blifva afskuren, så torde det
blifva nödvändigt att på förhand bereda sig på en möjlig öfvervintring på
Gillis land. För ytterligare säkerhet under återfärden bör äfven en depot
upprättas pä en ändamålsenligt vald punkt vid Nordostlandet, t. ex. Brochs
ö, Foyns ö eller Outger Reps ö. Då den af Nordenskiöld under hans
öfvervintring vid Mossei bay upprättade stationen framgent hålles i stånd, synes
återvägen under alla omständigheter vara någorlunda betryggad.
Pä grund af strömsättningen synes det gifvet, att vägen till Gillis land
snarare bör sökas från Nordostlandet än längs efter Frans Josefs land.
Kapten Arnesens fångstfärder i Ishafvet 1883. Såsom bidrag till
kännedomen om isförhållandena kring Spetsbergen 1883 meddela vi här
följande utdrag af en reseberättelse, insänd af kapten M. E. Arnesen i Tromsö,
som förlidet år gjorde tvenne fångstfärder i Ishafvet. Om den första af
dessa må blott meddelas, att kapt. Arnesen afseglade d. 21 april med
jag-len Ceeilie Malene från Tromsö, följde Murmanska kusten öster ut och
träffade isen d. 28 april på (58° 28’ n. br. och 41° 18’ 1. o. fr. Gr. Den 4
maj erhölls den första sälen på 88’ 50’ n. br. och 42° 10’ o. 1., hvarefter
man kryssade utanför inloppet till IIvita hafvet och gjorde god fångst, så
att redan d. 20 maj 500 ganda sälar voro fångade. En storm från Ö och
ONO, som varade från d. 20 till d. 23 maj, skingrade och förstörde isen
helt och hållet i dessa trakter, hvarefter kapt. Arnesen seglade öster ut un*
getär vid fl9:e breddgraden ulan att träffa is förr än pä 1 mils afstånd. från
Kolgujew-ön. Från denna ö sträckte sig en isudde i VXV-lig riktning till
89° 55’ n. br. och 44’ 30’ o. 1., hvarest iskanten böjde af i nordostlig och
ostlig riktning. Efter att här halva gjort ytterligare fångst, hade man full
lasl d. fl juni och vände då mot hemmet, dit ankomsten skedde d. 19 juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
