Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de senare kulturnamn.Mycket upplysande i afseende på namnbild-
ningen äro af upptäcktsresande utgifna berättelser om naturfolkens
seder och bruk. Det visar sig nämligen, att dessa folk, då de
gifva namn åt sina orteij, gå till väga på samma sätt som fordom
kulturfolken.
Till rang af vetenskap har onomatologien först i våra dagar kunnat
svinga sig, men hon har i alla fall sedan uråldriga tider sysselsatt
de lärde. Allt ifrån Homerus, Herodotus och hafva dessa
med stort intresse, visserligen oftare vägledda af sin fantasi än af sitt
förnuft, egnat sig åt utranSakandet af ortnamnens betydelse och
ety-mologiska grund. Såsom synnerligen utmärkta för sin goda vilja i
detta hänseende måste vi nämna Varva, Plint as och Pornponius
Mela. Ämnet hade äfven under medeltiden sina dyrkare, och den
tidens kosmografer hafva ingalunda sitt minsta intresse genom de
onomatologiska försök, som de bjuda sina läsare på.
I nyare tid har, i samma mån som det onomatologiska
materialet ökats, grupperats och sofrats, och framför allt sedan
språkvetenskapen — den vetenskapliga namnlärans nödvändiga förutsättning
— nått en utveckling, som gjort den vuxen de svåraste uppgifter,
har, säga vi, ett nytt uppslag gifvits äfven åt den onomatologiska
forskningen. Rustad med grundliga insigter i den jemförande
språkforskningen har man börjat ransaka gamla jordeböcker,
skattelängder och andra urkunder; man har samlat och granskat, och följden
har blifvit ett aktningsvärdt resultat i form af systematiskt bearbetadt
material.1 Särskildt har Tyskland på nu ifrågavarande
forskningsfält rätt till anspråk på den bildade verldens tacksamhet. Genom
E. Förste man ns grundläggande arbeten2 hafva väckelser gifvits åt
krafter äfven utom Tyskland. En bland dem, som i våra dagar
inlagt största’ förtjensten om den onomatologiska vetenskapens
fortsatta utveckling, är den schweiziske professorn J. J. Egli, hvars
vigtiga arbete »Nomina geographica» (1870—72. 8:o) utgör det första och
ännu i dag det enda försöket till en allmän geografisk onomatologi.
Det innehåller i alfabetisk anordning etymologiska förklaringar af
mer än 17,000 geografiska namni Utom namnförklaringen angifves
ortens läge och fysiska beskaffenhet samt dessas sammanhang med * *
1 Om den verksamhet, som under de senaste åren utvecklats på här
omnämnda forskningsområde, kan man få en föreställning genom en uppsats af
J- J. Egli,»Ueber den gegenwärtigen Standpunkt der geographischen Onomato-
logie ^ (i Geographisches Jahrbuch 9, 1882, s. 375—406), i hvilken anföras och
bedömas 86 arbeten, de flesta utkomna under åren 1870—82.
* ’Altdeutsches Namenbuch», 1856—59; ny uppl. 1871—72. 4:o (hvars 2:a del
innehåller -Ortsnamen;-) och »Die deutschen Ortsnamen-’ 1863. 8:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
