Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete med nöd kunna fylla en börjande.onomatologs behof. Såsom
rent misstag kan betecknas Rydqvists sammanställning af -lösa (i
sådana ortnamn som Gerslösa, Dag lösa m. fl.) med -lösa (isl. legst,
brist, saknad) i isådana ord som vcetlösa, olaglighet, sakfösa, oskuld
o. d. (Om den rätta betydelSen af detta ord såsom grundord i
sammansatta ortnamn se här nedan under n:r 20.)
t
8. Stgffe, C. G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska
arkiver, d. 1—4. Sthlm 1859—75. 8:o.
Utgör en samling af urkunder af samma vigt för den geografiska
onomatologien som diplomatariema. Ortnamnens uppsökande
underlättas genom ortregister till de särskilda delarna.
9. Sä ve, C. Om de nordiska gudanamnens betydelse. (I
»Fyrajn-trädesföreläsningar hållna i Upsala 1859.» Ups. 1800, s. 07—
90. 8:0.)
Ortnamn, i hvilka gudanamn ingå susom sammansättningsled,
belysas i språkligt hänseende genom denna skrift.
10. Freuden t hal. A.’O. Om svenska ortnamn i Nyland. (Ur
Finska Vetenskapssocietetens Bidrag till kännedom af Finlands
natur och folk, h. 8.) Helsingfors 1800. 27 s. 8:o.
Detta det första af den finske författarens onomatologiska arbeten
röjer allt igenom den skarpsinnige språkmannen, hvilken likväl, utom
dé vanliga svårigheterna vid hithörande forskningar, haft att kämpa
mot den mycket känbara bristen på historiska handlingar från äldsta
tider (den äldsta kända jordebok öfver Nyland är ej äldre än 1540).
Emellertid framgår af undersökningen, att de nyländska ortnamnen af
svenskt ursprung visa ett mycket ålderdomligt språklynne samt en
rikedom på hedniska guda- och fornåldriga personnamn, ofta i de nu
gängse namnen till oigenkäplighet förvridna.
11. Stgffe, C. G. Skandinavien under unionstiden. Sthlm 1807.
420 s. 8:o. — 2:a uppl. Ibid. 1880. 432 s. 8:0.
Vigtigt för kunskapen öm ortnamnens rättskrifning, emedan äldre
namnformer der äro sammanförda i riklig mängd. Ett särdeles
betydelsefullt källarbete för svensk onomatologi.
12. Freudeuthal, A O. Ora svenska ortnamn i Egentliga Finland.
Med en sidoblick på dem, som förekomma i Satakunda och
Österbotten. (Ur nyssnämnda »Bidrag etc.» h. 11). 1 hfors 1807. 21 s. 8o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
