Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verldsdelar, hvarefter skenet åter visade sig starkt mot slutet af
december och fortsatte ännu under januari månad.
Att orsaken till dessa praktfulla förlängda morgon- och
aftonrod-pader är att söka i solstrålarnas brytning mot de högre luftlagren,
bar väl icke af någon blifvit bestridd. Lika visst är, att i dessa
luft-lagér bör hafva förefunnits något främmande ämne, som kunnat
åstadkomma dessa ljusbrytningar. Den till en början framkastade åsigten,
att dé vid Krakataus eruption utslungade finaste stoftpartiklarna skulle
under en längre tid hafva hållits suspenderade i de öfre luftlagren
•och att ljusets brytning mot dem alstrat det röda skenet, måste
öfver-gifvas, då man tager i betraktande den långa tid, under hVilken skenet
varit synligt. Under flere dagar eller t. o. m. veckor kan visserligen
stoftet hållas sväfvande i luften och af strömmarna deruti föras vida
ut, såsom ock nu och vid många föregående vulkaniska utbrott skett,
men ej under månader. Vidare har frih. Nordenskiöld velat sätta
detta fenomen i samband med jordens förmodade gång genom ett
kosmiskt dammoln (se detta sällskaps förhandlingar för den 18
januari 1834, sid. n o. följ.). Jorden måste dock i sådant fall hafva
passerat flere sådana moln, ty på annat sätt kunna väl ej de
långvariga och ofta skarpt markerade afbrotten i det röda skenets
uppträdande förklaras. En annan förklaring är, att de med stark
elektricitet mättade massor af gaser, som vid eruptionerna drefvos mot
höjden, under en längre tid kunnat bibehålla sig sväfvande i de
högre luftregionerna och medverkat till dessa fargfenomen *. Man
kan också alltid förutsätta, att ett utbrott, som förstörde en hel ö af
Krakataus storlek, som bragte hela oceanen i uppror och äfven
åstadkom storartade rörelser i luftkretsen, måste i högsta grad inverka på
•den senare och der lemna ett mera varaktigt minne efter sig, än i
de mindre lättrörda elementen; naturligtvis frånsedt den betydande
lokala förändringen vid och omkring sjelfva ön.
Om man ville sluta sig till det sist anförda försöket till
förklaring af det röda skenet, kunde den ofvan anförda egendomligheten,
att ett uppehåll synes hafva egt rum i skenets intensitet från slutet af
november till slutet af december,’ finna sin förklaring i den
omständighet, att de vulkaniska krafterna ännu långt efter Krakataus utbrott
visat en liflig verksamhet, dels såsom ofvan blifvit anfördt på Sumatra
•och Java, dels inom nordliga delen af de stora vulkankedjor, som
frän dessa öar sträcka sig uppåt Japan, Kurilerna, Kamtschatka,
Aleuterna och Alaska. Således omtalas ett utbrott af den 13 oktober på 1
1 Efter Skaptar Jökuls på Island stora utbrott 1783 iakttogos också på många
stållen egendomliga färgfenomen likartade med dem, som efter Krakataus utbrott
voro synliga.
Ymer 488i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
