Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den grönländska drifisen vid Island.
Af Th. Thoroddsen.
När man, såsom helt nyligen skett, hör talas om missväxt och
nödår på Island, så har man att söka en af de förnämsta orsakerna
dertill i den grönländska drifisen. När drifisen omsluter en stor del
af kusten till långt fram på sommaren, så blifva alla landets
hjelp-källor på en gång stoppade: fisket kan icke drifvas, handelsfartygen
kunna icke nå sina bestämmelseorter, den ständiga kylan, i förening
med dimmor ochr snöväder, hindrar vegetationen att utveckla sig, så
ätt gräsväxten uteblifver och kreaturen omkomma af brist på föda.
Ehuru sådant endast sällan inträffar, är dock drifisen ett af landets
värsta plågoris. Det är i synnerhet Nordlandet, som oftast är utsatt
’för besök af denna ovälkomna gäst, och här är det endast sällan
man ej vid en eller annan tid af året, på ett eller annat sätt har
känning af dess obehagliga närhet. Det är derför icke underligt, att
drifisen redan tidigt omtalas i isländska skrifter. Det är säkert den,
som först gifvit anledning till landets namn, och detta namn har
kanhända i sin ordning varit orsak till, att man förr i utlandet trodde,
att de Island omgifvande hafven voro mycket mera uppfylda af is, än
de i verkligheten äro, oaktadt redan Dicuilus berättar, att de
irländare, som besökte Island i 8:e århundradet, funno hafvet tillfruset
först efter det de seglat en dagsresa mot norr. Redan i
Kungaspe-geln (Konungs skuggsjå) gifves en fullkomligt riktig beskrifning af
drifisen i hafvet mellan Grönland och Island, dess beskaffenhet,
isdriften och de hinder, den lagt i vägen för seglingen till Grönland.
I de äldre isländska annalerna omtalas drifisen ofta, men dock blott
då den haft en särdeles skadlig inverkan på landet; berättelserna äro
alltid mycket kortfattade, men under stundom berättas dock, huruledes
isen har drffvit omkring landet och hvar den har varit, och oaktadt man
af de spridda underrättelserna icke alltid kan draga säkra slutsatser
med hänsyn till isförhållandena, kan man dock se, att berättelserna
fullständigt stämma öfverens med den senaste tidens erfarenhet. Det
är dock först från detta århundrade man har så fullständiga berät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
