Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polars trömmen, som för drifisen till Island, följer såsom bekant
Grönlands ostkust och sammanknipes mellan Island och Grönland. Om
sommaren tränges den helt och hållet undan från Islands nordkust
genom Irminger-strömmen, men om vintern synes den, åtminstone på
ytan, hafva öfvermakt ett godt stycke utanför kusten; då närmar den
sig mera till landets nordligaste uddar Kap Horn, Melrakkaslétta och
Langanes, ty på dessa ställen plägar drifisen alltid först att
an-löpa Island. Förr än polarströmmen kommer in i det trånga
farvattnet mellan Island och Grönland, har den en sådan bredd, att den
når öster om Island, och af temperaturmätningarna och salthalten
kan man se, att en gren af densamma flyter söder ut ett godt stycke
utanför Islands ostkust1. Af dessa strömförhållanden kan man
fullständigt förklara isdriften vid Islands kuster.
I den följande kronologiska öfversigten har jag samlat det mesta
af hvad jag i den isländska literaturen kunnat finna om isdriften, ^och
då, efter hvad jag vet, aldrig någon öfversigt öfver isdriften vid Island
blifvit publicerad och de isländska böckerna blott äro tillgängliga för
fa, så har jag öfverallt citerat källorna, hvilket måhända kan spara
en hel del arbete för dem, som vilja närmare sysselsätta sig med
detta ämne. Oaktadt de äldre berättelserna oftast äro temligen
osam-manhängande, i det de icke lemna underrättelser, som kunna följas
år från år, utan endast gälla enstaka år, så har jag dock trott det
vara riktigast att äfven medtaga dem.
Ehuru det i de äldsta annalerna och sagorna flerstädes talas om
väderleksförhållandena, har jag dock icke kunnat finna, att den årliga
isdriften till Islands kuster blifvit omtalad förr än i det 13:de
århundradet. Året 1233 låg drifisen vid landet hela sommaren2. 1260:
Drifis omkring hela Island, så att hvar enda fjord fyldes deraf8. 1275:
Drifisen omslöt nästan hela landet4. 1279: Mycket sträng köld om
vintern och så mycken is, att man kunde köra flere mil ut från
landet; isen blef liggande till fram på sommaren, och i många fisklägen
kunde man ej komma ut för att fiska5. 1290—91: Is norr om
landet hela sommaren, nära 15 alnar tjock6.
1 Jmf. H. Mohn, Die norwegische Nordmeer-Expedition (Petermanns
Mittheilungen 1880. Erg.-H. Nr. 63). H. Tornöe, Om Saltholdigheden af Vandet i det
norske Nordhav. — 3 Islenzkir annälar, Havniae 1847 4:o, s. 106.
Flateyjar-annäll i Flateyjarbök, Chra 1868, III s. 528. — 3 Isl. ann. s. 130. — 4 Isl.. ann.
s. 146. — » Hannes Finsson,Rit hins isl. Uerdömslistafölags, XIV s. 49. — 6
Han-nest’insson, anf. st. s. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
