Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visa sig; i januari dref den in till landet och blockerade hela nord-,
ost- och nordvestkusten; i mars hade den längs Öst- och Sydlandet
nått ned till Reykjanes och fylde en tid hela Örebakbugten; ännu midt i
april var den i stark drift utanför Öster-Skaptafellssyssel. Från
något före jul voro alla fjordar i Sydvestlandet tillfrusna. I slutet af
maj dref större delen af drifisen bort från Nordlandet. 1882: Midt
i april kom en massa drifis, som snart fylde alla fjordar i
Nord-och Östlandet; vid Östlandet låg isen blott ett par månader, men
nordkusten blockerades hela sommaren till den 3 september. 1883:
I april kom något drifis till Nordvestlandet, men den dref snart bort
igen; i slutet af maj kom den tillbaka och låg omkring IV2 månad
vid Strandasysla. Till Nordlandet kom den icke; blott enstaka isflak
sågos drifvande mot öster. Den sista återstoden af drifisen från
Nordvestlandet dref förbi Eyafjöröur i slutet af juli.
Af denna lista öfver isförhållandena ser man, att drifisen mycket
ofta uppträder vid Island, då i allmänhet blott ett år af fem är isfritt.
I detta århundrade hafva 20 år varit fullkomligt isfria. Deremot är
det icke mycket vanligt, att isen är till stor skada for gräsväxten och
sjöfarten på kusten; detta inträffar blott då den ligger qvar långt fram
på våren eller hela sommaren. När isen kommer tidigt, t. ex. i januari
eller februari, drifver den oftast snart bort igen, utari att göra någon
vidare skada; man har också på Island ett ordspråk, som säger, »att
is midt i vintern sällan gör skada» (sjaldan er mein aö miösvetraris),
men kommer den deremot om våren, plägar den ofta blockera kusten
hela sommaren. Dock drifver den nästan alltid bort i slutet af
augusti^ vanligen den 23 eller 24. Man har i detta århundrade blott
två undantag från denna regel: år’ 1818, då isen kom den 23 augusti
och dref bort den 9 september, och 1882, då isen kom i maj och
dref bort först den 3 september. Under septembe/% november och
december månader har kusten i detta århundrade nästan alltid varit
isfri, och i oktober har man aldrig någonsin sett is vid kusten.
Under dessa månader kan derför isen icke vara till något hinder för
sjöfarten.
På den motstående taflan har jag försökt att gifva en grafisk
öfversigt öfver isförhållandena vid Island i detta århundrade, i
synnerhet för att visa i livilka månader drifisen har varit vid kusten. Jag
har också sökt att framställa isens mängd i de olika åren, men detta
kan blott göras efter ungefärlig uppskattning, och taflan kan derför icke
göra anspråk på att i det hänseendet gifva en korrekt bild. Deremot tror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
