Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inskrifterna på Amerika. Dessa äro dock, såsom man af
nedanstående tabell ser, gemensamma för en mängd geografiska arbeten
och kartor från denna tid.
Inskrifter å äldre kartor öfver Nya verlden.
Den här meddelade
globkartan.
Andra kartor och
geografiska arbeten före 1515.
Apiani karta af 1620.
Norra Amerika.
Terra Cubae. Terra de Cuba.
Parias. Parias. Ultra nondum
lustratum (Schöner
1515).
Terra Cubse (Ptol. 1511).
Ultra terra incognita.
Vest Indien.
Spagnolla insula in qua
reperitur lignum
gua-jacum.
Spagnolla insula in qva
reperitur lignum
gua-jacum.
Södra
Amerika/
America, terra nova in-! Haec terra cum
adjacen-venta est 1497. ! tibus insulis inventa est
j per Qolumbum
januen-sem ex. mandato rigis
Castellae (Ptol. 1513).
»America» och årtalet
1497 (Hylacomyli
cos-mografi 1507).
Anno d. 1497 hæc terra
cum adjacentibus insulis
inventa est per
Colum-bum Januensen ex
mandato regis castellæ.
America provi.
Om jag undantager anmärkningen vid Spagnolla och det utan
tvifvel från Vespuccios andra bref tagna, mångomskrifna årtalet 1497,
så finnas dessa inskrifter antingen på Schöners glober eller på. kartan
i Ptolemaeus af 1511 och 1513. Guajacträdet ansågs i början al
sextonde seklet som ett synnerligen utmärkt läkemedel, framför allt
mot den syfilis-pest, som då anstälde så förfarliga härjningar i den
gamla verlden. Det bragtes 1508 till Europa, och kännedomen om
detsamma spred sig utan tvifvel med samma hastighet som den
sjukdom det skulle bota. Ulrich von Hatten anser, i sitt berömda
arbete De admirancla Guaiaci Medicina et morbi gallici curatione
(första upplagan tryckt 1519), Spagnolla som dess hemland och antyder
tydligen i kap. VI § 3, att den nya medicinen vid tiden för bokens
författande (1519) redan hunnit gifva anledning till näringstvister
mellan de lärde läkarna och qvacksalvarna. Likheten i inskrifterna
vid denna ö förklaras derför otvunget genom gemensamma källor vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
