Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Irmingerströmmen
Lat. n. Long. v. Djup i meter 0 100 600 1000 2026
Temp. (Cels.) + 8°, 6 + >°,2 + + 4°,4 + r,2
65° 17’ 30° 30’ | Proc. salt 3,5226 3,6260 3,5226 3,6216 3,6100
Sp. v. s- 1,02784 1,02766 1,02774 1,02786 1,02806
10) Den specifika vigten vid temperaturen in situ är på samma
afstånd ifrån ytan betydligt mindre i polarströmmen än utanför
densamma. Den kalla ostgrönländska polarströmmen framflyter således
på ett säkert grundlag af Atlanterhafvets varma vatten. Till följd af
den kalla strömmens betydligt lägre specifika vigt måste den varma
och tunga strömmen sträfva att undergräfva och lyfta polarvattnet.
Denna höjning kan för den sydligaste delen under hösten (enl. obs.
från 59° 43’ 1. n., 43° 16’ i. v.) beräknas vara omkring 0,i6 meter. Men
emedan vattnet i polarströmmen (enl. 5) synes vara mera utspädt i
de nordliga delarna, måste dessa ligga ännu högre, och den
ostgrönländska polarströmmens yta bör följaktligen bilda ett mot söder i
strömmens egen riktning lutande plan — om man bortser från
tillfälliga oregelbundenheter och de attraktionsverkningar, som det fasta
landet kan hafva. Ju större utspädningen är, desto större bör denna
lutning vara och desto större hastigheten. Och derför bör
hastighetens vexlingar stå i samband med vexlingarna i polarströmmens
salt-halt (jemför 6).
De ismassor, som äro grunden till polarströmmen, synas under
ingen tid af året utsina så mycket, att kusten blifver isfri, men
deras bredd är sannolikt underkastad vissa, af årstiderna beroende, mer
eller mindre regelbundna variationer, som måste vara af ett visst
intresse, emedan de sammanhänga med spörsmålet: under hvilken
årstid bör isbandet vid den södra delen af Grönlands ostkust vara
lättast att genomsegla? Såsom bidrag till denna frågas lösning
kan följande anföras:
1) Flere uppgifter tala för, att ismängden i Grönländska hafvet
aftager under våren och sommaren. Tydligast framträder detta på
en af Borst1 publicerad karta, der isgränsens tillbakagång under tiden
från mars till augusti är i ögonen fallande.
1 Peterm. Mitth. B. 23, 1877, s. 174, Tafel 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
