- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
207

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sat på dem. De blefvo nu föremål för rätt ofördelaktiga skildringar:
de misstänktes för sjöröfveri,1 och den gamla beskyllningen för
kannibalism låter t. o. m. å nyo höra sig.1 2 Att denna sistnämnda
beskyllning var orättvis, kunna vi taga för gifvet, och mycket af
det, som i öfrigt lägges Palau-folket till last, torde hafva varit
egenskaper, som utvecklat sig just till följd af beröringen med de hvita.

För öfrigt äro underrättelserna om Palau från denna tid ytterst
sparsamma. Ögruppen besöktes icke af någon enda bland de
vetenskapliga expeditioner, som omkring 1820 grundligt utforskade den
öf-riga Karolinska arkipelagen, såsom Kotzebue 1817, Freycinet 1818,
Duperrey 1824 och Liitke 1827. Några få kartografiska och
hydrografiska iakttagelser beträffande Palau gjordes deremot af J. Dumont
ctUrville, som år 1828 passerade tätt öster om öarna. Förutom de
spridda notiser, som förekomma i berättelserna om dessa resor,
innehåller den tryckta litteraturen från vårt århundrades förra hälft endast en
vidlyftigare skildring, som hänför sig till Palau.- Det är berättelsen om
några amerikanska sjömäns skeppsbrott derstädes år 1832.3 Den 21
maj nämnda år strandade det gmerikanska hvalfångareskeppet Mentor,
kapten Edward C. Barnard, på det farliga korallref. som omgifver
Palau. Hälften af besättningen drunknade härvid, men de öfverlefvande
elfvå lyckades med en af båtarna uppnå en liten klippö. Här
upptäcktes de snart af några infödingar, hvilkas uppträdande dock föreföll
dem så misstänkt, att de i sin båt togo till flykten utåt öppna hafvet.
Efter ett dygns rodd landade de utmattade på en annan ö och sågo
nu ingen annan utväg än att följa några infödingar till deras by,
hvilken var belägen på Baobeltaob, den största af öarna, antagligen
på dess vestra sida. Här blefvo de skeppsbrutna mottagna med jubel,
men kunde till en början ej öfvervinna sin misstro till infödingarnas
afsigter. De trodde sig sålunda se en stupstock framför ett af husen 4
och förmodade, att man öfverlade, huruvida densamma skulle användas.
Qvinnornas förböner och ett orakelspråk, uttaladt af en sierska, till

1 J. Dumont d’Urville, Voyage dc VAstrolabe. Hist, du voyage, T. o, Paris
1833, s.. 267.

2 Kotzebue, anf. st. s. 137.

3 Horace Holden, A narvatice of the shipwreck, capticity, and sufferings of
Horace Holden and Benjamin II. Nute, who were caste away in the American
ship Mentor on the Pclcw Islands, in the year 1832; and for two years
after-wards were subjected to unheard-of sufferings among the barbarous inhabitants
of Lord North’s Island, Boston 1830. Jag känner denna bok endast genom det
vidlyftiga referat deraf, som är intaget i The North American Review, Vol. 43,
Boston 1836, s. 206 ff.

* Det var antagligen ett af de upphöjda säten, på hvilka höfdingen tager
plats vid allmänna folkförsamlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free