Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mantel sammanföra en hel del historiska kuriositeter och andra,
onekligen i sig lärorika föremål, hvilka dock vid närmare granskande lika
omotiveradt få skyldra på, en geografisk utställning som Pontius
Pilalus i trosbekännelsen och en afhandling om sjöstjernorna bland
den astronomiska litteraturen. Med andra ord, utställningen har
enligt vår mening uppkommit genom ett mer än tillbörligt
»naivt-eklektiskt tillvägagående*. Äfven förekommer det oss, som hade det
menskliga elementet i allmänhét erhållit ett allt för stort insteg —
att ständigt ställa menniskan som den nödvändiga utgångspunkten
för geografisk betraktelse, kan väl ej vara riktigt.
Efter dessa anmärkningar, som vi trott oss med fog kunna
framställa, öfvergå vi till en kort redogörelse för de verkligen rikhaltiga
samlingar, på hvilka denna i vetenskapligt hänseende så betydande
exposition har att bjuda. Vi vilja då till en början påminna om, att
utställningen är speciell fransk, tillkommen genom de franska
geografiska sällskapens samverkan. Den är ett prof på det lefvande
intresse, med hvilket geografiens studium nu omfattas i Frankrike,
såsom det äfven bäst synes af den lifliga del, ministerierna och andra
statens offentliga, verk den tagit. Fransmännen stå härvid ab initio
»hors concours» i förhållande till de få representanter för utlandet
(Spanien, Portugal och Schweiz), som äfven deltagit i expositionen.
De sista rönen på hydrografiens område se vi här framstälda
på den af Milne Edwards uppgjorda kartan öfver de djuplodningar,
som under denne berömde zoologs vetenskapliga ledning åren 1880
—1882 och 1883 företagits af fartygen Travailleur och Talisman
i Biscaya-bugten, vid Portugals och Marokkos kuster, omkring
Cana-rierna, Kap-Verde-öarna och Açorerna samt i det mycket omtalade
»Sargassohafvet». (Hvad särskilt detta senare beträffar, har man nu
kommit till det säkra resultatet, att tångmassorna intet hafva med
hafsbottnen att beställa.) Denna karta afviker i flere hänseenden från
de senaste tyska publikationerna öfver dessa trakter, men det oaktadt
styrka de franska bathometriska operationerna endast ytterligare de
resultat, som förut vunnits under de i hydrografiens historia
epokgörande, af den engelska Challenger, den amerikanska Tuscarora och
den tyska Gazelle i de tre stora öppna oceanerna företagna
vetenskapliga kampanjerna.
Ännu 1845 kunde Humboldt i sin Kosmos vttra: »die Tiefe des
Oceans und des Luftmeeres sind uns beide unbekannt», ett uttryck
karakteristiskt för denna tid, hvars högsta bildning han representerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
