Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarje öfver jordytan gående luftström erhålla en afvikelse till höger
på den norra hemisferen, till venster på den södra.» Denna sats
kompletteras ytterligare genom de spnare gjorda rönen, att »den
östliga förökningen i hastighet, hvilken en kropp erhåller, när den rör
sig från eqvatorn till en högre latitud, icke blott är lika stor med
skilnaden emellan en punkts rotationshastighet vid eqvatorn och
vid i fråga varande breddgrad, utan betydligt större», och »att
hori-sontela rörelser, i hvilken riktning de än försiggå, alltså icke blott
sådana som följa meridianriktningen, äro lika mycket utsatta för
denna deviation, hvilken endast är beroende på den geografiska
bredden och den hastighet, hvarmed rörelsen eger rum.»
Det tyckes dock, som om man genom att sätta lit till
»aneinoge-nen» allt för mycket underskattade betydelsen af temperaturdifferenserna,
hvilka betinga det olika barometriska trycket, som enligt »Buys
Bal-lots allbekanta vindlag» i sin ordning är så bestämmande för
vindarnas riktning i de utom tropikerna belägna breddgraderna.
Mgr Rougerie indelar jorden efter de på dess yta rådande
vindförhållanden i följande zoner: ’
1) ett smalt bälte längs eqvatorn utmärkt genom vindstilla
(Kalmen, Doldrums) och svaga föränderliga vindar, beläget under en
uppåtstigande varm luftström (courant ascendant);
. 2) på ömse sidor om detta eqvatoriala depressionsområde
passad-vindarnas bälte, med den alldeles regelbundet blåsande NO-passaden
på den norra och SO-passaden på den södra hemisferen (fr. Vents
alizées, eng. Tradewinds);
3) vid passadens polargräns i närheten af vändkretsen ett stilla
bälte under inflytande af en från antipassaden nedsjunkande luftström
(fr. Calmes tropicaux, eng. Horse latiludes, tysk. Rossbreiten);
4) emellan vändkretsen och polcirkeln ett bälte (zone des
contre-alizées), inom hvilket på den norra jordhålfvan företrädesvis SV och
på den sö(Jra NV vindar äro rådande (de s. k.
eqvatorialström-marna, en del af den till jordytan sjunkande antipassaden, hvilken
icke indragits i det slutna tropiska kretsloppet);
5) här utanför åter ett stilla bälte (zone des calmes circompolaires),
beläget under en circumpolar, uppåt stigande ström, och
G) vid hvarje pol en »courant descendant polaire».
Alltså antagas tre uppåt stigande strömmar, en vid eqvatorn
(hvaraf sedan de högre rymdernas begge antipassader) och eu vid
hvarje polcirkel, samt fyra nedstigande, en vid hvardera af
vändkretsarna och en vid hvardera polen. Af horisontala strömningar räknas
följande: NO- och SO-passaden, de s. k. eqvatoriala SV- och
NV-strömmarna samt en arktisk och en antarktisk ström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
