Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
okunnighet om de olika punkternas vertikala afstånd från
projektions-planet och gifver oss ingen föreställning om terrängens form. Detta
förmår endast en plastisk afbildning af jordytan eller en s. k. relief
(obs. fr. plans-reliefs, vårt reliefkarta, contradictio in adjecto).
Relieferna hafva framför kartorna den stora fördelen, att, dä
man visserligen med dessas tillhjelp utan svårighet kan göra sig en
föreställning om jordytans horisontala, planjmetriska utsträckning, men
deremot behöfver en mycket större öfning för att rätt kunna sätta
sig in i landskapets vertikala detaljer, man åter medelst en enda
blick på de förra strax får en riktig uppfattning om terrängens
hyp-sometriska förhållanden. Med ett ord, relieferna lemna ett lefvande,
plastiskt totalintryck, och först här blifva terrängens mindre
vågrörelser möjliga att uppfatta. Denna reliefens fördel öfver kartan
upp-väges dock i betydlig grad deraf, att den förra i jemförelse med den
senare är vida mer svårhandterlig och att den, oaktadt nyare
betydligt förbättrade konstruktionsmetoder, endast med stor svårighet
låter reproducera sig, hvarföre dess spridning nödvändigtvis måste
blifva mycket begränsad.
Bland expositionens reliefer kunna vi lämpligen skilja mellan
tvenne slag: 1) de s. k. topografiska relieferna, återgifvande mindre
landområden i stor skala, och 2) relieferna öfver större landmassor,
såsom t. ex. Frankrike, hvilka sakna de förras geometriska
egenskaper och precision. Relieferna i mindre skala äro såsom
åskådnings-materiel oftast snarare skadliga än nyttiga, derigenom att de
ingalunda gifva oss en trogen bild af de naturliga förhållandena, då
nämligen här, såsom fallet är med våra geografiska kartböckers
tvärprofiler, de vertikala dimensionerna i förhållande till de horisontala
af-stånden äro stegrade ända till karrikatyr och såsom sådana äro
eg-nade att ingifva åskådaren falska föreställningar om de verkliga
höjdförhållandena. Vi påminna endast om den bekanta ideela profilen
af det atlantiska bäckenet från Guiriea-kusten till Mejico, der
Cap-Verde-öarna och de små Antillerna likna tänderna i en kam.
Såsom ett ytterligare exempel på den oriktiga föreställning, man
i allmänhet gör sig om t. ex. bergssluttningarnas branthet, vilja vi
påpeka det af K. von Schlagintweit anförda bekanta faktum, att
Himalayas mot Hindostati brant stupande sluttning i medeltal endast
utvisar en proportion till våglängden af 1 : 7, d. v. s. 140 meters stigning
pa kilometern. Vi kunna alltså strax finna, att onaturligheten är stegrad
till sin höjd på de s. k. reliefgloberna med sin i så hög grad
knott-riga yta, då vi besinna, att jordens högsta berg, Gaurisankar,
åter-gifvel i riktig proportion på en glob af 3/i meters genomskärning,
endast skulle upptaga en höjd af l/-> millimeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
