Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvit, sedan M. de Lesseps lånat företaget sitt namn, säg sig bolaget
i stånd att med kraft drifva de förberedande arbetena, och räknade
nu en stab af mellan 300 och 400 »chefer», ingeniörer och
verkmästare, samt en arbetsstyrka af omkring 4,000 man. Begge dessa
siffror voro dock under den tid, jag uppehöll mig på isthmen,
underkastade högst betydliga fluktuationer. För den opartiske åskådaren
’ förefaller det onekligen såsom en djerf idé att förlägga en kanal till detta
ställe, ty ett af de vigtigaste vilkoren för en sådan finnes näppeligen,
nämligen goda hamnar vid kanalens båda ändpunkter. Viken vid
Colon erbjuder ej skydd mot nordliga vindar, och »the Northers» äro
vissa årstider fartygens mest förstörande fiender i dessa farvatten.
Sjelfva staden Colon ligger på Manzanilla-ön, en sandbank nästan i nivå
med hafvet; innanför densamma mynnar Rio Mindi, der kanalen skall
taga sin början. Det är meningen att derstädes genom gräfning och
upp-muddring åstadkomma en liten hamnbassin. Denna bör visserligen
kunna blifva säker nog, men kan ej rymma mer än högst få stora
oceanfarare, och ett par dagars nordlig storm är derför tillräcklig att
alldeles stoppa kanaltrafiken. Att viken vid Colon ej är mycket att
räkna på såsom hamnplats, visa äfven rapporterna af kanalbolagets
hydrograf, som bland *annat omtalar, att 1879’ under en nordlig storm
ett fartyg, förankradt pä 17 famnars djup, huggit botten och
naturligtvis sjunkit. Hvad åter Stilla-hafs-sidan beträffar, så är viken
utanför Panamá ej så utsatt för stormar som Colons hamn, ehuru den, i
synnerhet under november månad, ofta nog liemsökes af hastigt
öf-vergäende »tornados», — men cten lider af en annan högst
betänklig brist: den saknar nämligen vatten. Under ebbtiden ligger viken
mer än en kilometer ut från staden i det närmaste torr, och det
blif-ver derför nödvändigt att bygga kanalen 2 eller 3 kilometer ut i
viken, så att dess utlopp i Stilla hafvet skulle blifva tätt inom de tre
små öarna Perico, Flamenco och Naös. Dessa bilda väl en liten
hamn, men denna har ej vatten för större fartyg under ebbtiden.
Fartyg af stort djupgående måste derför söka hamn under ön Taboga,
15 kilometer längre ut i Bahia de Panamá, och begagna flodtid för
att löpa in i kanalen.
Bortser man från dessa* olägenheter, hvilkas afhjelpande med
konst säkerligen skall sluka mänga millioner, så erbjuder sjelfva
terrängen ej sä stora svårigheter för kanalens gräfvande, som man förut, till
följd af mycket ytliga undersökningar, föreslält sig. Endast en
obetydlig del af den mark, som måste genomgräfvas, består nämligen af
hårdt berg, det öfriga utgöres till största delen af sandblandad lera
och morasjord. Åtskilliga af de höjdsträckningar, som förut antagits
vara berg, bestå blott af sandkonglomerat, som ej är hårdare, än att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
