Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess hopade skatter. Columbus identifierade det naturligtvis med det
för hans tankar ständigt hägrande Indien. Indianerna syftade troligen
på Cortez’ blifvande byte Mexico eller möjligen på Quiché-riket i
Guatemala, hvilket knappt två decennier senare föll för Alvarados
eröf-raresvärd. Snart fick dock Columbus lägga denna missräkning till
många föregående och dö utan att sjelf hafva uppfattat hela storheten
. af sina upptäckter.
Som ofvan är nämdt, blef senare San-Juan-floden en högt
uppskattad väg för den spanska interoceaniska trafiken, till dess de inga
svårigheter och faror skyende flibustiererna äfven här trängde fram
och tillfogade den spanska handeln oläkliga sår. Här förtjenar
anföras ett yttrande af den engelske flibustierhöfdingen Edward David,
hvilken i spetsen för 140 man gick uppför San-Juan-floden, eröfrade
och plundrade hufvudstaden Granada samt inlastande i sina fartyg så
mycket man kunde bära af guld och silfver. Han sade till den spanske
guvernören: »Ej så mycket som en butelj vin skattar jag allt vårt
byte mot upptäckten af denna präktiga väg till Stilla hafvet.»
Dels genom spaniorernas okloka försvarsåtgärder — de sprängde
berg och vräkte stenarna i*floden för att göra den ofarbar för
flibu-stierernas farkoster — dels troligen ock genom inverkan af en eller
annan jordbäfning, blef San Juan, som förut varit tillgänglig för den
tidens (1600-talets) största fartyg, så småningom uppgrundad, så att
den redan i början af 1700-talet var trafikabel endast för 5^-6 fot
djupgående farkoster.
Från begynnelsen af det nittonde seklet börjar dock frågan om
tillgodogörandet af denna samfärdsväg åter få lif. Det ena
kanalprojektet och bolaget aflöste det andra, och bland framstående män,
som egnat sig åt frågans lösning, kunna vi anföra Napoleon den tredje,
hvilken på 1840-talet skref en sakrik afhandling om
Nicaragua-kanalen och stälde sig i spetsen för ett kanalbolag. De borgerliga
oroligheterna i den för politisk sjelfständighet ingalunda mogna
republiken satte dock länge hinder i ¿rågen för något allvarligare
åtgörande, och först på de allra sista åren-synes frågan hafva inträdt i ett
skede, som låtit oss hoppas dess slutliga lösning. Dels äro nu de
politiska förhållandena i Nicaragua lugnare, dels är den patronus,
som skulle åtaga sig apsvaret för och njuta fördelarna af företaget,
en af de vederhäftigaste, nämligen Nord-Amerikas Förenta Stater.
De undersökningar, som af dess komission redan äro gjorda, gifva
ett förmånligt vitsord, och det approximativa kostnadsförslaget slutar
på en betydligt mindre # summa än det redan för Panamå-kanalen
tecknade beloppet.
Icke mindre än åtta olika projekt för en kanal genom Nicaragua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
