Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de brister, som vidlåda detsamma. Dess titel är: »Ett uttåg af Herr
Joh. Hübners Frågor q feer then Nya, Medelåldriga och Äldsta
Geographien, med Hans Kongl. Maj:ts Allernådigste Privilegio, först
på Svenska öfversatt af C an ut o Nicolai Len wo. Men sedermera
tillökt och continuerat til närvarande tid af Laurentio Saldo»,
Stockholm 1738. Detta är således 2:a upplagan, fastän det ej
uttryckligen nämnes. l:sta upplagan utkom1 1726, 3:dje uppl. 1752, 5:te
uppl. 1763 med ändrad titel: »Herr Joh. Hübners Inledning till
den Nya, Medelåldriga och Äldsta Geographien, på svenska
öfversatt och förbättrad.» Hübners geografi har sannolikt flere
årtionden varit, om icke den enda, åtminstone den mest begagnade
geografiska läroboken vid våra skolor på 1700-talet. 1 Tyskland har
den likaledes länge användts och upplefvat ej mindre än 36
upplagor före författarens död. Utan någon förtjenst hos boken kan ej
gerna en sådan framgång förklaras. I jemförelse med de äldre
geografiska läroböckernas ytterliga knapphändighet i många afseenden,
torde väl redan den större utförligheten hos Hübner vara en förtjenst.
För öfrigt har kanske bokens uppställning i frågor och svar varit
mera tilltalande för den tidens läsare än för oss. Kap. I handlar
om Jordarunden. På första frågan: »Huru ser verlden ut?» svaras:
»Verlden är trind och rund såsom en kula eller klot; och alltså måste
man inbilla sig, -att ock folk bo inunder oss, som vända sina fötter
uppåt mot våra, och varda derför antipodes kallade.» »Jordarunden»
indelas på tre sätt: den l:sta indelningen, gjord af de lärde, är den
matematiska, den andra, af naturen, är den naturliga (fysiska), den
3:dje, gjord af potentater i verlden, den politiska. Landet delas.i
1. bekanta, 2. obekanta länder (hufvudsakligen vid bada polerna).
Vattnet (omkring gamla verlden) delas efter »de fyra hufvudvädren >
i fyra »oceani»: Septentrionalis, Occidentalis, Meridionalis och Eous
{således ungefär .lika med de äldre). Sedan nya verlden blifvit
»uppfunnen», tillkomma två haf: Mer del Nord, på högra sidan, Mer del
Zur, på venstra sidan om Amerika. Europa liknas äfven här vid en
sittande jungfru, hvars hufvudbonad är Portugal, .ansigte Spanien
o. s. v. Icke heller hos Hübner finnes någon verklig fysisk
beskrif-ning af Europa eller af något särskildt land. Blott korta
antydningar finnas om ett lands eller landskaps naturbeskaffenhet och i
sammanhang dermed dess produkter. Äfven lemnas några uppgifter om
invånarnes beskaffenhet och religion, statsförfattning m. m.
Tyskland indelas (till minnets lättande) bäst efter floderna, s*å att man
får följande grupper: tyska provinser omkring Donau, Rhen, Mayn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
