Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vegetationen är synnerligen rik: vilda arekapalmer, storbladiga
slingerväxter, dracaenor, pandanus- och ananas-arter karakterisera
växtligheten i de lägre trakterna; höjderna i norra delen äro kala,
endast klädda med gräs och ormbunkar. Der invånarna ej afröjt
marken för sina odlingar, består växtligheten af ett ogenomträngligt
virrvarr af bambu, lianer, ormbunkar m. m. eller ock, företrädesvis
på den största af öarna, af högstammiga skogar. De sumpiga
stränderna af derjna ö och de närmast derintill belägna äro bevuxna med
täta mangroveskogar. Bland de växter, som tjena infödingarna till
iöda, är taroroten den vigtigaste; dess odling bedrifves af qvinnoma,
som derpå nedlägga stor möda. Vidare spelar kokospalmen, såsom
på alla Söderhafvets öar, en stor rol i infödingarnas hushållnifig.
Detta träd förekommer dock numera ej så ymnigt som förr, enär en
stor mängd palmer föllo offer för en häftig orkan, som år 1861
an-stälde stor förödelse på ögruppen. Bland näringsväxter må i öfrigt
nämnas brödfrukt, oranger, citroner m. m. De försök, som gjorts att
införa risodling, hafva hittills ej lyckats.
Öamas däggdjursfauna hade vid europeernas första besök endast
att uppvisa en råttart och tvenne arter flädermöss. Genom ostindiska
kompaniets förut omtalade skänk riktades den med nötkreatur, svin
och getter, af hvilka infödingarna dock ej förstå att göra sig till godo
annat än de båda sistnämnda. De vid samma tillfälle införda fåren hafva
dött ut. Vid kusterna förekommer ock, ehuru sällan, ett hafsdäggdjur,
nämligen dugongen, ett slags hval, om hvars betydelse för
infödingarna nedan skall talas. Fogelfaunan deremot är rikare; den består
af 57 arter, af hvilka 14 äro egendomliga för Palau. Af reptilier
förekomma, utom hafssköldpaddor, ett slags krokodil, sex små ödlor,
tre landtormar och en hafsorm, samt af batrachier endast en grodart.
Insekterna äro ej synnerligen talrika. Deremot rör sig på korallrefven
och i lagunerna der innanför det rikaste djurlif. Fiskar, krustaceer,
hafsmaskar, snäckor m. m. finnas här i mångfaldiga arter och i de
färgrikaste och intressantaste former. När ebben lägger korallrefven torra,
drager hela befolkningen hit ut för att bland dessa hafvets alster
insamla sin föda. Dervid försmås ingenting: den stora centnertunga
spjutrockan fångas endast med stor möda och ofta ej utan fara, då
hon öfver det släta refvet söker uppnå djupare vatten; musslor och
maskar uppletas ur sina gömslen i korallsanden; en mängd fiskar
och andra hafsdjur, instängda i de vattensamlingar, som ebben
qvar-lemnat i håligheterna mellan korallerna, blifva ett lätt byte för
barnen och qvinnorna. Hela det inre af sjelfva refvet är för öfrigt dödt;
dess flacka yta består blott af korallsand och stycken af döda
koraller. Der det åter lodrätt stupar mot den 50 famnar djupa lagunen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
