Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta hafva dock åtskilliga europeer, bland andra redan kapten
Wil-son, underkastat sig den plågsamma ceremonien för att blifva
delaktiga af Palaus högsta äretecken.
Palaus lagar bestå af en mängd sedvänjor, som binda konungen
så väl som den ringaste undersåten, äfven i de minsta enskildheter,
liod gammal sed har den största makt på Palau, och ingen vågar
bryta deremot, så vida han icke vill utsätta sig för hån och klander
i ringare fall eller stränga straff i de svårare. Sedvänjan föreskrifver
med hvilka hedersbetygelser höfdingarna skola helsas och huru man
skall uppföra sig mot qvinnorna. I det senare fallet är att framhålla,
att ingen får slå sin hustru eller offentligen förolämpa henne, samt
att ett ondt ord om en annans hustru anses som den gröfsta skymf.
Att tala om en annans hustru eller ens nämna hennes namn är
t. o. m. förbjudet eller mogul,ett begrepp som i många fall torde
motsvara polynesiernas tabu — vissa djur äro sålunda mogul, d. v. s.
förbjudna att äta, för vissa personer; konungen kan uttala mogul
öf-ver menniskor och ting o. s. v. När en man begifver sig utom sitt
distrikt, är han emellertid ej längre så strängt bunden af hemmets
lagar och etikett; deremot har han i det främmande landet att
iakttaga åtskilligt i sitt uppförande för att ej blifva ansedd såsom fiende
och dödad.
Det stränga fasthållandet vid de fäderneärfda bruken och den
noggranhet, hvarmed deras iakttagande öfvervakas, har gjort, att
infödingarna på Palau, trots beröringen med europeerna, ännu ej i
väsentlig mån antagit deras seder. Att döma af hvad som inträffat på
.andra mikronesiska öar, torde också Palau vara en särdeles
ofruktbar mark för missionärernas sträfvanden, ehuru det visserligen ej är
kändt att något försök att omvända infödingarna till kristendomen
hittills blifvit gjordt.1
1 I den historiska delen af denna uppsats är. efter der citerade källor
an-fördt, att pater Cantovas död på Falalep föranleddes af hans försök att förmå
infödingarna att frångå sina fäderneärfda seder (se ofvan sid. It*’»). Först sedan detta var
-tryckt, erhöll jag tillgång till en uppsats i Bulletin la Sociétr
Chinoise (2:e série, T. 1, année 1881, s. 218) med titel: Dccoueerte et des
iles Garbanzos (Cnrolines) d’nj)t’ésle mnnusde de Indins, de
Ett här publiceradt bref af pater Cantova innehåller intressanta detaljer om*hans
vistelse på den nämnda ön och ger äfven en närmare inhlick i de förhållanden, som
förorsakade hans död. Hans ovisa nit dref honom nämligen att söka förmå
infödingarna, som bodde spridda på flere små öar, att öfverflytta till en eller två af
de större, antagligen för att de lättare skulle kunna öfvervakas af missionärerna,
och han uttrycker äfven den förhoppningen, att han skulle lyckas förmå folket
att öfvergifva sina vanor i fråga om föda och klädedrägt. Da dertill kom, att
.underrättelse spreds om det bedröfliga läge, hvari det spanska väldet bragt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
