Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om qvällarna. Något sådant hade observationerna icke gifvit vid handen.
Tal. hade sjelf en morgon observerat skenet tre timmar innan solen gick
upp och var temligen säker om ögonblicket när fenomenet börjat äfvensom
om dess .förlopp; det hade då bestämdt icke varit vackrare eller mer
intensivt än aftonen förut. Af denna omständighet måste man sluta, att stoftet
icke kom direkt ned från verldsrymden, utan om detsamma härstammade
der i från, har det under någon längre tid sväfvat i atmosferens högre lager
och derunder deltagit i jordens rotation. Vid samma tillfälle hade tal. gjort
temligen tillförlitliga bestämningar af fenomenets höjd öfver jordytan, och
dessa sammanföllo med de i Magdeburg 1 anstälda, d. v. s. att höjden af
de ljusreflekterande partiklarna är omkring 8 geografiska mil, hvaraf dock
icke följer, att ljuset antagit den röda färgen redan i denna höjd; denna
färgnyans kan tvärt om vara föranledd af beskaffenheten hos de nedre
luftlagren. Den funna höjden är icke så stor, att man behöfver förlägga
fenomenet utom atmosferen, ty denna sträcker sig nog så högt och ännu något
högre. Man har nämligen observerat de sista spåren af skymning om
qväl-len eller de första af gryning om morgonen, och det har visat sig, att solen
då varit 17°—18° under horisonten 2. När det talas om atmosferens höjd i
detta sammanhang, så måste emellertid detta tagas relativt, ty dermed
menas då en höjd, der luften har den täthet, att från densamma reflekterade
ljusstrålar kunna förnimmas; naturligtvis sträcker sig den egentliga
atmosferen ännu högre. Att det röda skenet berodde af atmosferens beskaffenhet
framgick dock af flere omständigheter. Det har äfven visat sig, att när
väderleken blifvit kallare, har fenomenet framträdt minjdre, hvaremot det varit
vackrare, då vädret varit varmare. Man har ock nära nog kunnat på
middagen se, om fenomenet skulle framträda på qvällen eller icke. Luften
synes visserligen blå, men man får ett tydligt intryck af, att det är
molnpartier, som upplösa sig. Detta visar sig också ganska tydligt, när man ser
genom teleskop på stjernorna; deras glans har under den sista tiden varit
väsentligt ringare än vanligt, svagare stjemor hafva t. o. m. varit omöjliga
att observera. Hvad beträffar frågan, huruvida sådana dammoln kunna
under längre tid hålla sig i jordens granskap utan att falla ned, så vore
sådant visserligen möjligt. Om man undersöker jemvigtslagarna för kroppar,
som kommit i jordens granskap, så visar det sig, att på ett visst afstånd från
jorden på den linie, som förbinder jorden och solen, kunna dylika partiklar
någon tid hållas i jemvigt och röra sig fram och tillbaka kring denna linie.
För att de skola bibehålla sig der, är endast erforderligt, att deras rörelser
relativt till ifrågavarande punkt äro ringa. Om nu dylikt dam, till följd af
en eller annan orsak, samlat sig i dessa punkter, den ena på den sida af
jorden, som är vänd mot solen, den andra på motsatta sidan, så kan deraf
förklaras, att stoft tidtals faller ned, utan att man derför behöfver antaga,
att jorden passerar genom ett kosmiskt moln.
Frih. Nordenskiöld anmärkte slutligen, att han ej ansåg observationerna
å fenomenet så fullständiga, att man deraf kunde draga någon slutsats om * *
1 Uppgiften från Magdeburg är mig icke nu tillgänglig, iag citerar den
derför endast ur minnet. En den 19 jan. änstäld iakttagelse lemnar ett med det
föregående öfverensstämmande resultat. Höjden är bestämdt icke större än 8
geografiska mil. H. G.
* Under andra månader synes solens depression vara något mindre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
