- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
42

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vulkanisk verksamhet på stället saknas helt och hållet. Så väl derför alt
ön består af kalksten, hvilken varit utsatt för inverkan af dagvatten och
haf-vets vågor, som ock derför, att den är belägen i granskapet af på olika tider
verksamma vulkaner, såsom Vesuvius och Monte Somma äfvensom Monte
Epomeo på Ischia och vulkanerna i trakten af Pozzuoli, har den varit
utsatt för jordbäfningar och undergått många förändringar, i synnerhet
med afseende på sin vexlande höjd öfver hafsytan. Att höjden öfver

hafvet varit underkastad många och stora förändringar kan man bland

annat finna vid betraktande af de talrika grottorna, äfvensom af de

små fördjupningar utefter bergväggarna, som träffas nästan öfverallt pä
kusterna. Genom inverkan af dagvattnet, som upptagit kolsyra dels ur
luften, dels under passagen genom berglagren, och som genom spric-

kor trängt ned i kalkstenen, har kalken under tidernas lopp blifvit
upplöst och håligheter uppkommit. När en sådan håla eller grotta legat i
hafsbrynet, hafva böljorna hjelpt till att utvidga mynningen och spolat
hålan ren från den afsats af lerhaltiga ämnen, som vanligen uppstår vid
kalkstenens upplösning och, när den ej aflägsnas, plägar bilda ett hvitgrått
lager inuti grottorna. I sådana grottor hafva hafsvågoma sköljt in grus och
sten och ofta äfven i hafvet nedstörtade lemningar af forna palats, såsom
glasbitar, skärfvor af tegelsten, lerkärl m. m. Ganska många sådana
grottor träffas nu omkring 700 fot öfver hafsytan och utvisa, att ön fordom stått
lika långt under hafsytan; och af dessa «grottors storlek har man rätt till
den slutsatsen, att ön innehaft detta läge under flere årtusenden. Sedan dess
har ön höjt sig betydligt, men dess höjd har varit vexlande, så att
vatten-linien stått ömsom högre och ömsom lägre; och att sådana förändringar
inträffat t. o. m. i historisk tid kan man finna af ruiner, som nu stå under
vatten. Man träffar för närvarande tid kusterna i vattenbrynet rader af hål,
2, 4 till 6 fot djupa och 1 till 2 fot i genomskärning, hvilka äro
åstadkomna af hafsvågorna; men inan träffar också högre upp en rad af
alldeles dylika hål, som äro belägna 12 å 16, ja ända till 22 fot öfver det
nuvarande vattenståndet och sålunda bevisa att, då de bildades, ön legat lika
många fot lägre än nu. Att ön åter äfven legat högre än för närvarande
bevisas af flere omständigheter. Sålunda ser man vid det s. k. Tiberii bad,
huru ruiner af byggnaden sträcka sig långt under vattnet, och i Grotta del
Arsenale, så kallad derför att den tjenat till arsenal för den romerska
flottan på Tiberii tid, har man funnit en trappa, som sträcker sig ända till 23
fot under vattenytan. Ön har således, då denna trappa byggdes, stått 23
fot högre än nu. Beträffande tiden, då dessa höjningar och sänkningar
skett, så tala många bevis för, att de inträffat efter Tiberii tid. Då Tiberii
bad och arsenaltrappan anlades, stod ön omkring 20 fot högre än nu, men
har sedan sjunkit ned 16 till 22 fof under dess nuvarande läge samt
der-efter åter höjt sig till den nivå, som den nu innehar. Tydliga bevis härför
finnas vid det nämnda Tiberii bad, der en mur, som nu står öfver vattnet,
bär tydliga märken af att en längre tid hafva varit under vatten; och att
alldeles liknande fenomen af höjning och sänkning inträffat äfven
annorstädes vid Golfen, ädagalägges af det bekaifla Jupiter-Serapis-templet i Pozzuoli,
hvars pelare bära tydliga märken af först en sänkning under hafsytan och
sedermera en höjning deröfver.

Ön har i historisk tid varit utsatt för ännu en mycket stor förändring.
Mellan öns högsta berg, Monte Solaro. och de längre öster ut belägna bergen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free