Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en plan framskjutande tröskel; man kan se märken efter mejseln,
hvarmed den är uthuggen eller åtminstone utjemnad. När man kommer in i
grottan, öfverraskas man af det blå, silfverliknande ljuset, som ger åt tak
och väggar en färg, som ej kan beskrifvas. Ljuset inkommer i grottan
genom en stor öppning belägen under den nuvarande vattenytan (se fig.).
För att förklara den egendomliga färgen har man antagit, att den hade sin
orsak i vattnets blå färg, och att grottan således upplystes af genomgående
ljus. Så är -emellertid icke förhållandet. Vattnet är nämligen, såsom den
namnkunnige fysikern Melloni, särskildt med afseende på denna grotta, år 1846
visade, icke blått i sig sjelft, utan har vid genomgående ljus en grönblå farg,
d. v. s. när färglöst ljus går genom vatten, så absorberas alla andra strålar
än de gröngula eller grönblå. Men det händer icke sällan att ljus, som
reflekteras från en genomskinlig kropp, har en annan färg än det, som
passerar densamma. Så t. ex. är en lösning af kinasalt i en genomskinlig
flaska alldeles färglös vid genomgående ljus, men om m^in låter ljuset
reflekteras, så visar flaskans innehåll en blåaktig skimring. På samma sätt är det ock
med vatten: om man ser tvärt igenom det, är det grönblått, men det ljus,
som reflekteras från ett tillräckligt tjockt (djupt) och klart laget deraf, är
blått. Det är således -reflekteradt ljus, som upplyser den Blå grottan. En
omständighet, som är svårare att förklara, är deremot huru det kommer sig, att
föremål under vattnet, t. éx. kroppen af en simmande, i grottan synas alldeles
silfverhvita på den mot dagöppningen vända sidan, utan dragning åt blått.
Inuti grottan finnes en rad hål, bildade af vattnet, och i höjd alldeles
motsvarande dem, som synas i klippväggen ofvanför grottans ingång, och äfven i
jemnhöjd med den öfversta, af hafsvattnet påverkade delen af en vägg i Tiberii
bad, som nu står på det torra; häraf framgår, att vattnet fordom nått denna
höjd. Midt emot ingången finnes inuti grottan lemningar af en hvalfbåge
-och ett golf der framför, hvilket tydligen är gjordt med konst. Det finnes
-också en öppning inåt berget, som omtalas såsom kommunicerande med ett
forntida palats; vid.närmare undersökning visar det sig dock, att det är en
naturlig remna i berget, som slutar efter 30 å 40 alnar. På grund af hvad
ofvan är sagdt om öns vexelvisa höjning och sänkning är det klart, att när
vattnet stod så högt som vid hålen (A på fig.), så fans ingen blå grotta,
emedan den stod under vatten, och detta har varit händelsen efter Tiberii
tid. När deremot ön stod 16 å 22 fot högre än nu, var vattenytan vid C,
och det fans visserligen en grotta, men icke någon blå grotta. Så var
fallet på Tiberii tid, och kejsaren kunde då utan svårighet besöka grottan
genom öfre delen af den stora öppningen och der söka svalka under dagens
hetta. Antagligt är, att man då af någon orsak lät hugga den öppning, som
nu utgör grottans ingång och till hvilken en väg, hvaraf lemningar ännu
synas, fört nedåt från det ofvanför liggande palatset öfver klipporna.
Vidare märkes den s. k. Grotta Rosm, hvilken har sitt namn deraf,
att hvalfvet är rödt af någon latart (Bvssus), som betäcker detsamma; samt
på södra kusten Grotta Verde, som upplyses af stora hvälfda öppningar
och i skönhet kan täfla med Blå grottan. Inuti den Gröna grottan
utströmmar på vissa ställen svafvelbunden vätgas i betydlig mängd, och man
antager, att den gröna farg, som bekläder grottans väggar och hvalf, härleder
sig derifrån, att gasen småningom afsatt gult svafvel, hvilket visar sig grönt
vid reflexen från vattnet, en förklaring, som dock torde kunna betviflas, enär
svafvel, som afsätter sig på detta sätt, snarare plägar vara hvitt än gult.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
