Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rer, elefantträd (Kigelia africana), årak- eller smörträd (Bytyrospermum),
dum- och delebpalmer. På vattnet simma oerhörda massor blå- och
hvitblommiga näckrosor, kålhufvudformiga pistier och den
märkvärdiga ormbunkslika Azolla nilotica. Lika rik och mångfaldig är Hvita
Nilens djurverld. Hjordar af elefanter, girafTer och antiloper komma
till stränderna efter vatten, öfver vassen kretsa talrika örn- och
gamarter, och mellan ambadsj och papyrus hafva abu-merkub, »skofogeln»,
(Balæniceps rex), marabustorkar och hägrar sina nästen. Öfver floden
svärma skaror af bin, getingar och mosquitos, och i den lerslammiga,
kalkvattenfargade strömmen tumla flodhästar, krokodiler och
jättesköldpaddor (Trionyx). En för Hvita Nilen egendomlig omständighet,
som gör skeppsfarten på denna flod ofta besvärlig och någon gång
ytterst farlig, är den s. k. sedd, »tillstoppning», än simmande, än
fasta gräsbankar (Pflanzenbarren), hvilkä stundom helt och hållet
innesluta fartyget och blott med stor möda kunna undanrödjas. De
uppkomma vanligen så, att från de stillastående, gräsuppfylda sjöar
(s. k. maijje, »vattensamlig»), hvilka upptaga stora sträckor af
stränderna och stå i förbindelse med floden, en storm lösrycker de flytande
gräsmassorna och för dem ut i Nilen, der de med allt hvad floden
nedför packas tillsammans till nästan ogenomträngliga dammar.
Stundom hvila dessa också på en fast grund af sammanpackade s. k.
nilostron (Aetheria Nilotica). Blott med oerhörd möda lyckades
Baker här bana sig väg under sina upptäcktsresor (1870—71), och år
1880 blef den berömde italienske resanden Gessi, med hela sin flotta
och 500 mans besättning, innesluten i No-sjön af dylika gräsbankar
under en tid af mer än 2 månader. Mer än 400 man omkommo af
hunger och febrar; de öfverlefvande lifnärde sig med gräs och sina
kamraters lik, till dess de slutligen räddades af Mamo, och Gessi sjelf
dog kort derefter i Sués af följderna af sina utståndna lidanden. —_ Blå
Nilens flora och fauna är i allmänhet densamma som Hvita Nilens,
men stränderna äro mindre sumpiga och byarna ligga tätare bredvid
hvarandra vid sjelf va vattenkanten, liksom ock genom betydligt
starkare ström all sedd-bildning här är omöjlig. Denna starkare
strömning gör ock, att det förnämligast torde vara Blå floden, som medför
de jordarter, hvilka betinga Nilvattningens1 fruktbringande verkan.
Likaså beror Nilens årliga stigande uteslutande af denna arm eller
dess källfloders svällande under den abessinska regntiden, hvaremot
1 Hvad man i Europa vanligen kallar Nilens årliga öfversvämning är en
genom menniskohand fullkomligt reglerad bevattning förmedelst förgrenade
kanaler, som öppnas och tillslutas på bestämda‘tider allt efter Nilens vattenstånd.
En naturlig öfversvämning, som någon gång inträffar, är här ännu mer
olycks-bringande för skörden än annorstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
