Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in i Sudän). Och att detta måste ha varit en helt annan och långt
senare skedd invandring än den sydårabiska i Abessinien, intygas
både af det rena arabiska språket, så vidt skildt från den s. k.
etiopiskan, och af den tydligen medförda islam. Denna invandring har
alltså skett i något århundrade efter Muhammed och sannolikt från
mellersta Arabien öfver Djedda- och Sawäkinkustema. Med stöd af
språket och inhemska traditioner är också den allra enklaste och
naturligaste uppfattningen den, att de östligare stammarna renare
bevarat sitt arabiska ursprung och kunnat lättare undantränga de
infödda än längre vester ut, der, såsom i Wadai och Bomu, de
arabiska slägterna blott bilda en fåtalig, men herskande »öfverklass», ty
eljes skulle vi väl bland de arabiska stammarna i egyptiska Sudän
finna någon rest af qvarstående »nigritiska» infödingar.
De vigtigaste af dessa arabiska och alltså semitiska stammar
äro: 1. Schaigijje1 på bägge sidor om 4:de katarakten, Hasanijje
och Dja’alín vester om Nilen mellan Rprber och Chartúm, och
raidt emot dem Schukurijje mellan Nilen och Ätbaras nedre lopp.
2. De mäktiga Kab åbi sch (»getherde»)-stammarna i Bajudasteppen,
mellan Döngola och El-Obéid, och söder om dem B aggära,
»koherdar», mellan Där-Nuba och Nilen, hvilka äro närmast beslägtade med
de mellan Kordofän och Där-Far vandrande Baggära-el-homr,
ofta blott kallade El-Homr, »de röde». 3. Alawin och Aggalin,
vid Blå Nilen, Gwähila mellan floderna Dénder och Rähad,
Rekka-bin, »ryttare», vid Rähads nedre lopp, Homrän, »röde», kring
Bahr-Setit och slutligen de fruktade Abu-röf-stammarna blandade med
Fundj i sydliga Senna1är. — Alla de$sa stammar äro nästan
uteslutande nomader, obändiga och frihetsälskande, ett präktigt och
kraftigt folkslag, större och starkare än bischarifolken, men saknande
dessas smidiga behag. Hudfärgen är ej heller sa mörk som dessas,
utan mer chokoladbrun, som beduinstammarnas i egentliga Egypten.
Särskildt i ögonen fallande är männens blåsvarta hår, som ligger i
sex till nio tjocka flätor som en yppig, vågig hufva öfver hjessan,
otvifvelaktigt den smakfullaste af alla de mångfaldiga slags frisurer,
hvarpå man finner prof i Sudän, der hela toiletten inskränker sig till
hårets anordnande. I afseende på lefnadssättet inträder här den
vigtiga förändringen, att bedjafolkens oregelbundna matt-tält och
nubi-ernas rätvinkliga lerhus ersättas af cirkelrunda hus* to(jul-er, der
1 Detta och andra arabiska namn från Sudän (Baggära, Aggalin, Galabät
m. fl.) skrifvas ofta med k eller q, hvilket är det vanliga tecknet för det
post-palatala A-ljud, arabiskan eger jemte vårt vanliga palatala k. Men då detta
post-palatala k hos Sudäns beduiner, likasom hos Egyptens, öfvcrgått till postpalatalt
!l, skrifver man namnen rättare efter det faktiska uttalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
