Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem öka svårigheterna. Venezuelas bergland samt Guyanas och
Brasiliens högländer stå med Anderna i en viss förbindelse. Andra
delar åter af Södra Amerika utgöras af ofantliga slätter med sin
egendomliga växtlighet. Så omgifves Orinoco af Lianos, bestående dels
af oöfverskådliga gräsmarker, dels af täta urskogar; Rio de la Plata
har sina Pampas, ännu vidsträcktare grässlätter; slutligen kommer
Amazonfloden med sina Selcas, de mest storartade urskogar på vår
jord. Flerstädes är det således i det närmaste omöjligt att bana en
väg fór telegrafen; de höga bergen och den allt för yppiga
växtligheten ställa nästan oöfverstigliga hinder deremot. De stora floderna,
som under regntiden öfversvämma, äro också egnade att förstöra de
ledningar, som anläggas, eller hindra sjelfva anläggningen.
Klimatet är vidare sådant, att det begagnade materialet mycket
hastigt förstöres, i hvilket afseende den oerhörda nederbörden i vissa
trakter samt den tropiska värmen med deraf alstrad fuktighet visat
sig synnerligen förderfbringande. Med anledning af dessa
omständigheter har man somligstädes sett sig nödsakad att vid
telegrafledningars uppsättande tillgripa mera varaktigt och dyrbart material.
Materialet vexlar nämligen i viss grad efter landets och
klimatets beskaffenhet samt invånarnas rikedom och behof af snabb och
tillförlitlig korrespondens. Särskildt gäller detta om telegrafstolparna,
hvilka kunna vara af högst olika former och af olika material. De
enklaste bestå af oberedt eller vanligt trä, men ofta är detta
impreg-neradt eller på särskildt sätt beredt för att ega större hållbarhet.
Be-redningsmetoderna äro olika, men ingen kan mer än förlänga träets
varaktighet, och den yppersta, i fall den kunde brukas, skulle
otvif-velaktigt vara den, som de gamle egypterna ^nvände för bevarandet
af sina sarkofager. I somliga trakter visa sig de lefvande träden sjelfva
vara de mest ändamålsenliga telegrafstolparna. Men mångenstädes
brukas stolpar af metall eller t. o. m. af sten, och i senaste tid har
man funnit, att telegraflinier under jorden i flere afseenden äro att
föredraga framför luftlinier. Huru härmed förhåller sig i de särskilda
länderna, skall i det följande delvis påpekas.
Så äro den trarlsandinska telegrafliniens trådar lagda på höga
stenpelare, eller, der de mera riskera att skadas af stormar och
orkaner, gå de under jorden. I Brasilien använder man som stöd för
trådarna, utom stolpar af impregneradt trä, äfven kasserade rails och
andra metallstolpar. Sistnämnda slags stolpar äro i bruk äfven i
flere andra syd-amerikanska stater.
Betydliga svårigheter härröra dessutom från sjelfva befolkningen,
hvilken i förhållande till jordområdet är mycket fåtalig och
hufvud-sakligen bosatt utefter kusterna. Den består af infödingar, negrer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
