Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förestående tabell visar sålunda för hela Svd-amerika en
telegrafutveckling af 34,436 km. linie i längd. Men denna summa innefattar
egentligen blott statsnätet; vid sidan af detta förekomma äfven linier
och ledningar, som tillhöra jernvägarna eller enskilda bolag, och
som kunna vara rätt betydliga, såsom fallet är i Brasilien och
Argentina. Det är emellertid blott undantagsvis, som dessa ointalas i
denna uppsats, enär de dels icke spela någon rol, jemförlig med
statstelegrafens, dels icke alltid och allestädes stå att få reda på.
Såsom ett allmänt omdöme om telegrafens utbredning i Södra
Amerika kan till slut anföras, att utom en större telegrafutveckling,
som här och der antager karakteren af nät, detta land endast har
kortare och mera enstaka linier. Men dessa stå dock alla, utom
linien i Bolivia, i förbindelse med hvarandra och med
verldstelegra-fen i stort i följd af sitt samband med undervattensledningarna både
på östra, vestra och norra sidorna, såsom framgår af behandlingen
af kablarna.
Central-Amerikas läge och fysiska beskaffenhet äro något
gyn-sammare för telegrafiska förbindelsers anläggning och upprätthållande
än Syd-Amerikas. Dels bildar nämligen mellersta Amerikas fastland
ett förmedlingsområde mellan två stora landmassor, dels ställa sig ej
dess klimat och naturförhållanden i så afgjord fiendskap mot
kommunikationsmedlet i fråga. Men äfven om dessa länder gäller, att
de äro glest befolkade, att befolkningen är mycket blandad, att
invånarne äro okunniga, lata och knappast kunna sägas hafva en
europeisk civilisation. Ständiga inre oroligheter hafva äfven här
förekommit.
Landttelegrafen, som på fastlandet först infördes i San Salvador
1870, har derföre ej heller i denna del af den nya verlden kunnat
mera allmänt sprida sig. Fastlandsnätets sydligaste punkt är Limon
i Costa Rica, vid Caraibiska hafvet, hvarifrån det sedan sträcker sig
öfver samtliga de fem fristaterna, berörande dessas förnämligare
orter, ända till Guatemalas gränser i norr mot Mexiko, der det förenar
sig med det mexikanska telegrafsystemet. Vid verldstelegrafnätet
knytes det också genom den stora hafskabeln, som här har
landningsställen i San Juan del Sur och la Libertad. Men endast i
Guatemala uppvisar denna telegraf verkliga nät.
Hvad den central-amerikanska överiden angår, påträffas ett
ganska utveckladt nät på Cuba. Några kortare telegraflinier möta vi
äfven på Jamaica, Porto Rico och Trinidad, men deras längd är ej
uppgifven, utom hvad angår Jamaica, som redan 1876 hade 121 km.
Nätens utsträckning inom de olika staterna och tiden för
telegrafens införande visas af följande tabell:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
