Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningssätt under de närmast följande åren en ej obetydlig användning,
så att man 1850 der hade ett rätt ansenligt underjordsnät, och
Ryssland lade 1852 en linie af dylik art mellan S:t Petersburg och Moskva.
Dessa och andra underjordiska telegrafförbindelser, som under de
följande åren i olika länder tillkommo, kunna dock anses som
misslyckade, i det att sjelfva kablarna efter några månader eller år
försämrades, hvadan man såg sig nödsakad att inskränka detta
telegrafsystem till mindre afstånd, eller inom städernas egna områden.
Emellertid hade man så småningdm lärt sig bättre
konstruktionsmetoder, så att t. ex. på en underjordisk linie med 14 trådar, som 1871
lades mellan Liverpool och Manchester, ännu under de första fem
åren ingen enda tråd afbrutits. Denna linie är 58 km. lång och har
kostat sex gånger så mycket som en motsvarande luftlinie.
Det var i Tyskland, som bemälda telegrafsygtem skulle erhålla
sin första vidsträcktare användning. Detta lands telegrafförvaltning
hade redan 1870 föreslagit införandet af underjordslinier, och 1875
beslöt den att på försök anlägga en dylik linie af något större längd,
mellan Berlin och Halle, hvilken linie äfven fullbordades följande år.
Bland de storartade reformplaner inom telegrafväsendet, som samma
förvaltning år 1876 definitivt antog, ingick äfven upprättandet af ett
stort underjordsnät. De ytterst häftiga stormar och oväder, som
detta år rasade i Tyskland, medverkade äfven till, att denna plan
utan dröjsmål och till betydlig utsträckning sattes i verket. Arbetet,
som påbörjats 1876, fortsattes derföre kraftigt under de följande åren,
så att man vid slutet’af 1880 hade ett system af tillsammans 5,476 km.
i linier och 37,000 km. i trådfödningar, hvilket i slutet af 1882 åter
uppgick till resp. 5,500 och 37,610 km. Genom denna anordning
skyddas alla mera betydande centra för Tysklands politiska,
militära och kommerciella lit* mot de afbrott i samfärdseln, som
ogyn-samma väderleksförhållanden kunna förorsaka, och i all
synnerhet har man låtit sig angeläget vara att sätta hufvudstaden i
underjordisk förbindelse med de stora gränsfästningarna. De märkligaste
linierna af detta slag äro: Berlin—Halle, Halle—Leipzig, Halle—Gassel,
Halle—Frankfurt—Mainz, Mainz — Strassburg, Mainz —Köln—Metz,
Berlin—Hamburg—Kiel, Berlin—Breslau, Berlin—Posen—Thorn. Den
längsta af dem alla är Kiel—Strasburg (1,219 km.). — Slutligen torde
böra påpekas, att då år 1879 andra telegrafnät i Europa svårt
hemsöktes af stormar, öfversvämningar och snöfall, det tyska
underjords-nätet på ett lysande sätt bestod profvet.
Af öfriga europeiska länder är det hittills endast Frankrike, som
följt Tysklands exempel, hvad angår införandet af ett stort
underjordiskt telegrafsystem. Ar 1881 beslöt nämligen denna stat, som förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
