Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och samovarer (tekök) till betydligt antal. Mjölk och ägg kan man
erhålla nästan öfverallt, men all annan mat bör man föra med sig.
Ofta möter man längs vägen och i byarna förrymda straffångar.
Årligen rymma hundratals sådana från straffarbetena, och under
sommaren vandra de åt vester, tiggande i byarna. Befolkningen hjelper
dem i allmänhet. Straffångarna akta sig äfven att ställa sig illa med
infödingarna, ty om de begå något bofstreck, så jagas de som vilda
djur, och ingen frågar sedan efter på hvilket sätt en sådan man
omkommit. I synnerhet buriatema förfara ytterst grymt med sådana,
som på något sätt misshagat dem. Råkar en dylik stackare i deras
händer, väntar honom, enligt hvad man berättat, den hemskaste död,
såsom t. ex. att afklädd bindas vid en trästam, der myggen snart
gör slut på honom. Komna så långt som till Tjumen eller
Jekaterin-burg gripas flyktingarna ofta af vederbörande, och få då marschera
tillbaka dit, derifrån de kommit; men med vårens annalkande fattar
dem å nyo längtan efter friheten och hemmet. De rymma åter och
börja såsom flyttfogeln på nytt sin vandring. En del äro nöjda med
att hafva sin frihet endast under sommaren. De stryka då omkring
längs landsvägar och flodstränder, ofta utan något mål och utan att
veta hvar de skola finna lifsuppehälle. När hösten inträffar med
köld och rusk, skaffa de sig åter fritt qvarter i något fängelse, men
hafva då »glömt», hvarifrån de kommit samt att de förut varit
lif-dömda straffångar. Ofta är det då svårt för vederbörande att utreda
deras antecedentier, och de blifva då dömda endast för den mindre
förbrytelse, de senast begått, kanske blott för lösdrifveri. Rymmarne
kallas af befolkningen Brodiagi och gå vanligen endast två
tillsammans. Till nätterna tända de sina lägereldar och tåga bort på
morgonen, qvarlemnande glöden osläckt. Om årstiden är torr och träd
finnas i närheten, är faran för skogsbrand stor, men detta bekymrar
dem alls icke. Så finner man t. ex Angaras fagra stränder på många
ställen sköflade af skogseld, hvars upphof, åtminstone af infödingarne,
tillskrifves dessa Brodiagi. Likväl måste erkännas, att bönderna
sjelfva umgås långt ifrån forsigtigt med sma lägereldar, hvilka
antändas då de äro ute vid fiske, slåtter m. m.
Sibirien utgör ej allenast en förvisningsort för menniskoslägtets
värsta representanter, utan äfven bland andra lefvande väsenden
synas de minst angenäma fått sig ett tillhåll här anvisadt. Roffoglar,
ormar, bromsar, flugor, myggor m. m. förekomma här i
öfverväl-digande massor. För att i någon mån skydda hästarna för mygg,
upptändas rykande bål; tätt intill dessa, ja, så godt som inuti dem
ställa de arma djuren sig för att undgå sina plågoandar. På många
ställen är denna landsplåga så förfärlig, att om en häst -blir lemnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
