Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan hela jordens yta; endast på de stora verldshafven och i
polartrakterna är det otydligt eller svagt. Naturligtvis tala vi här endast
om medel förhållanden och frånse de rubbningar och afvikelser
der-ifrån, som i de enskilda fallen förekomma. Fenomenet är i
allmänhet starkast utveckladt under den varmare årstiden, men låter till
och med i kallare trakter påvisa sig äfven om vintern. Det är
äf-ven något starkare utprägladt vid klar väderlek än vid mulen. En
lugn natt är, som bekant, äfven oftast klar.
Den tid på dagen, då vindens hastighet eller styrka i medeltal
når sitt högsta värde, är icke fullt densamma på alla platser och
under alla årstider. Inom de tempererade trakterna inträffar sålunda
detta maximum af hastighet i allmänhet strax på eftermiddagen, mellan
1 och 2 e. m., inom varmare trakter stundom icke obetydligt senare;
under vintern i allmänhet något tidigare än om sommaren. Svagast
är vinden i medeltal något före soluppgången. Under blåsig
väderlek synes flerstädes maximum under dagen närma sig middag och
minimum under natten närma sig midnatt. Vid svagare vindar, i
synnerhet om himlen är klar, hafva dessa extremer deremot en sträfvan
att försenas.
En synnerligt vigtig sida hos fenomenet är följande. För en
yiängd orter på båda halfkloten hafva vi nämligen funnit dess dagliga
gång i det hela taget oberoende af den för tillfället rådande
vindriktningen. Vi frånse då smärre olikheter och enstaka lokala afvikelser.
sådana som att fenomenet kan vara starkare utprägladt vid en vind
än vid en annan, och att tidpunkterna för den högsta och lägsta
vindstyrkan kunna vara något litet olika vid olika vindar. Det är just
detta fenomenets oberoende af vindriktningen, som tydligast
ådagalägger dess sjel(ständiga och generela karakter, och särskildt dess
bestämda åtskilnad från den ofvan antydda periodiska förändringen i
vindens riktning, på hvilken de i synnerhet i varmare trakter och
under sommaren bekanta land- och sjövindarna samt andra dermed
beslägtade vindfenomen i och nära bergstrakter äro mera kända
exempel.
Då det nyss sades, att de båda fenomenen, de dagliga
periodiska förändringarna i vindens hastighet och riktning äro af
hvar-andra oberoende, är detta så att förstå, att de-till sin natur och
uppkomst äro vidt skilda, men att de icke desto mindre ofta kunna
kraftigt inverka på hvarandra. I särskilda fall kan till följd häraf den
uppkomna dagliga förändringen i vindens hastighet högst väsentligt
af-vika frän den normala. Detta synes icke sällan vara förhållandet i
varmare trakter och särskildt i eller i närheten af bergstrakter. Exempel
härpå träffas redan i Europa. I Modena i norra Italien når, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
