Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den framställning af hafskablarnas geografiska utbredning, som
ofvan blifvit lemnad, visar, hurudan utbredningen är vid början af
1884. Den ter sig storartad och mångsidig, men icke fullständig och
afslutad. Flere maskor återstå ännu att knyta i kabelnätet, och olika
planer hafva varit å bane att utvidga det. Några af dessa planer
hafva redan under år 1884 blifvit realiserade. Så lades under
februari månad nyssnämnda år följande kablar: först en kabel Korea—
Japan, hvilken har sina slutpunkter i Fusan och vid nordligaste
spetsen af Ön Kiusiu, samt på sin väg landar äfven vid ett par
mellanliggande öar; för det andra en kabel Kochinkina—Tonkin—Kina,
denna med ett sådant läge, att den från Cap S:t Jacques sträcker
sig till Thuan An (Hue) och derifrån till Haiphong (Tonkin) och
Hongkong; för det tredje en kabel mellan Bilbao och Kcnmark Cove
(Cornwallis), hvarigenom telegrafförbindelsen mellan Spanien och
Storbritannien blifvit dubblerad; för det fjerde de båda
transatlantiska kablar, hvilka tillhöra Gommercial Cable G. och som öppnades
för allmän korrespondens den 24 december 1884. Men eljest bida
projekterade undervattensledningar på sin uppfyllelse. För Europa
är i detta hänseende föga att önska eller hoppas, men så är icke
fallet med de andra verldsdelarna. Stora fördelar i samfärdseln
. skulle uppstå genom direkta kabelförbindelser mellan Afrika och Södra
Amerika å ena sidan samt Afrika och Australien å den andra; och
ännu större erbjöde sig, i fall undervattensledningar komme till stånd
från Amerika både till Asien och till Australien. Också hafva
sådana länge varit påtänkta, och praktiska förslag i det syftet äro mer
än en gång uppgjorda. Vi lemna äfven för dessa några uppgifter,
och skola dermed afsluta vår uppsats om verldstelegrafnätet.
Hvad då först beträffar telegrafförbindelser mellan Amerika och
Asien, så hafva trenne sådana allvarligt varit på förslag. Bland dem
skulle två utgå från Nya Archangelsk (ön Sitka eller Baranov),
som någon tid utgjort nordvestligaste begynnelsepunkten för
telegrafnätet i Norra Amerika, för att ändtligen sluta i Nikolajevsk och
Aleæandrovsk uti Amuriandet. Den ena förbindelsen, en nordligare,
har man tänkt sig företrädesvis utgöras af landtlinier, men så, att
dessa sammanlänkades af en kabel genom Beringhafvet mellan Cap
Vancouver (Alaska> och Cap Navarin (Ost-Asien). Den andra eller
sydligare förbindelsen till Alexandrovsk borde uppehållas uteslutande
genom undervattensledning, hvilken vidrör land blott vid
sydspetsarna af halföarna Alaska och Kamtjatka. Genom den tredje
kabeln, med stationer i Honolulu (Sandwichsöarna) och Jokohama (Japan),
önskar man vinna direkt telegrafkorrespondens mellan San
Francisco å ena sidan samt Shanghai och Posiette (Amuriandet) å den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
