Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och andra undersökningar i det antarktiska området nya och vigtiga
bidrag borde vinnas i fråga om bestämmandet af jordklotets form.
Den första mötesdagens eftermiddagssammanträde var egnadt åt »die
deutsche Landeskunde», för hvars vetenskapliga och systematiska
bearbetning redan föregående geografdagar lifligt intresserat sig, bland annat genom
tillsättandet af en centralkommission, i hvars namn professor Kirchhoff
från Halle nu afgaf en berättelse. Såsom resultat af kommissionens
verksamhet föreligger redan början (3 häften) af ett storartadt samlingsverk med
titel »Forschungen zur deutschen Landes- und Volkskunde», hvarjemte plan
blifvit uppgjord för en tysk »landeskundliche Bibliographie», enligt hvilken
ett ej obetydligt antal specialbibliografier omfattande särskilda mindre
landområden blifvit offentliggjorda i en del tyska geografiska publikationer. En
kritik, hvarför kommissionens åtgöranden i sistnämnda afseende varit utsatt
och som förnämligast innebar ett klander af den splittring i det
bibliografiska arbetet, som detsammas fördelande i smärre monografier föranledde,
framkallade vid mötet ett stundom ganska häftigt meningsutbyte. Ett
upprepande af. de möjligen begångna misstagen torde för framtiden vara
före-bygdt genom upptagande i kommissionen af en särskild representant för
bibliotekskunskapen.
Den åndra dagens möte inleddes med frågan om Panamakanalen, som
af särskilda föredragande behandlades så väl från teknisk som ekonomisk
synpunkt. Derefter redogjorde herrar Carl von den Steinen och O. Clauss,
förut deltagare i den tyska magnetisk-meteorologiska expeditionen till
Syd-Georgien, för den af dem år 1884 utförda Xingú-expeditionen. Denna fård
tog sin egentliga början i Cuyabå, hufvudstaden i den brasilianska
provinsen Mattö Grosso, hvarifrån de tyska resandena med tjenare och en
brasiliansk militäreskort af 27 man afgingo den 26 maj. Resan gick först
mot nordost öfver det platåland, som utgör källområdet för Amazonflodens
sydliga tillflöden, men eskorten visade sig opålitlig och måste delvis
återsändas och vid ankomsten till Batovy-floden voro lastdjtiren så medtagna,
att de måste nedslagtas och resan fortsättas i kanot. Lycka var att sådana
utan svårighet kunde förfärdigas af Jatobå-trädets bark. Synnerligen
sjödugliga voro dessa dock icke och ledo oupphörliga haverier i de talrika
forsarna; ej mindre än hundra vattenfall passerades under flodfårdens första
19 dagar; kläder, födoämnen och alla andra förråd voro då genomvåta och
nästan förderfvade. Man påträffade nu de första indianbyarna och
passerade 20 olika indianstammars områden under resan vidare utför Batovy,
Ronuro och slutligen Xingú, ett af Amazonflodens betydligaste tillflöden
söder ifrån. Ytterst intressanta upplysningar meddelades om dessa indianer,
hvilka, skilda till språk och kulturgrad, lefva i ständig fiendskap med
hvarandra, men med hvilka de resande lyckades förtflifva på vänskaplig fot; dessa
indianer hade förut aldrig sett eller hört talas om hvita menniskor. På
Xingús 800 å 900 meter breda vattenyta utsatte vind och vågor de
bräckliga kanoterna för nya faror, feberanfall angrepo de resande, lifsmedlen
började tryta, och då en ny rad af vattenfall trädde hindrande i vägen, hade
expeditionen varit förlorad, om ej de vänskapligt sinnade Yurumas-indianema
försett den med nya kanoter och tjenstgjort såsom lotsar till de första
nybyggena. Med ångbåt från Porto de Moz,. nära Xingús utflöde i
Amazonfloden, anlände expeditionen slutligen i början af november till Parå och
derifrån till Rio de Janeiro. — De intressanta föredragen, som belystes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
