Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cosmographia Aethici Istri, en skrift, som utger sig for alt vara ett
af kyrkofadern Hieronymus på latin affattadt utdrag ur ett grekiskt
original, men som i sjelfva verket tillkommit under 7:de årh. e. Kr.
Den kosmografi, som finnes i vår codex, består af två. delar. ‘Den
ena delen är hufvudsakligen en afskrift af den s. k. Cosmographia
Julii Honorii »oratoris utriusque artis», hvilken vi också ega i behåll.
Denna sistnämnda är dock icke författad af den man, hvars namn
den bär, utan har tillkommit så, att en lärjunge till Honorius, hvilken
var skolmästare, utgifvit en af den senare upprättad, under vissa
rubriker såsom »berg, floder m. m.» ordnad förteckning på alla namn,
som förekommo på en i skollokalen befintlig karta, der de kanske
icke voro så lätt läsliga,, hvartill lärjungen fogat några uppgifter efter
lärarens muntliga föredrag, de sistnämnda i en dunkel och svulstig
form. I den föga redigt uppstälda förteckningen på länder, städer,
berg m. m. fattas vigtiga namn, upptagas ovigtiga. Den olikhet, som
Cosmographia Aethici företer, inskränker sig till några ändringar i
formen, uppenbarligen vidtagna blott i syfte att framkalla sken af
sjelfständighet, och till några uppgifter angående Italiens geografi,
hvilken alldeles fattas hos Honorius. Honorius lefde i början af 5:te
årh. e. Kr., och Aethici kosmografi har blifvit hopskrifven kort
derefter. Båda skrifterna äro föga egnade att inge en hög föreställning
om tidens geografiska undervisning. Och dock ha både Honorii och
Aethici kosmografier åtnjutit anseende och varit använda som
läroböcker långt in i medeltiden. — Den . senare delen af Cosmographia
Aethici är med ännu mindre förändringar afskrifven efter ett kapitel af
Orosii verldshistoria, hvars författare också lefde i början af 5:te
årh. e. Kr.
Honorii kosmografi visar, att kartor under den senare kejsartiden
voro i bruk vid den geografiska undervisningen. Redan Varro1
(t omkr. 30 f. Kr.) omtalar en karta målad på en vägg. Plinius d. ä.1 2
meddelar den märkliga upplysningen, att den bekante statsmannen
och fältherren Agrippa, kejsar Augusti vän och måg, haft för afsigt
att offentligen utställa en verldskarta, och att efter Agrippas död (12
f. Kr.) kartans utförande i den s. k. Pollas pelargång på Marsfältet
i enlighet med Agrippas plan blifvit påbörjadt af hans syster och
fullbordadt af kejsar Augustus ; af Plinii ord vill det vidare synas,
som om Agrippa derjemte låtit utarbeta en skrift, som skulle tjena
som text till kartan. Mycket har tvistats om källorna för dessa båda
arbeten, kartan och boken. Nu tyckes så mycket vara afgjordt, att
de officiela s. k. itinerarterna varit använda, och troligen ha de ut-
1 De rebus rusticis I: 2: 1.
2 III: 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
