Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manfogade, bilda en remsa af V3 meters bredd och 63/4 meters längd.
Den omfattar med det förlorade bladet (det vestligaste) hela
romerska riket. Länderna kring ‘Medelhafvet äro allt efter mängden af
namn, som skulle inskrifvas, utdragna i vest-östlig riktning, under
det att hafven och de yttre länderna äro sammantryckta till ett
minimum af bredd; kartan ger alltså intet begrepp om ländernas
form ej heller om orternas inbördes läge, men har utan tvifvel fullt
motsvarat sitt ändamål att tjena som ledning åt resande. En
grafisk-ning af de på kartan upptagna namnen ger vid handen, att den går
tillbaka till ett original från 3:dje århundradet e. Kr.
För att återgå till Agrippas verldskarta, så har den helt visst
blifvit offentligen utstäld i det dubbla syftet att ge en bild af det
romerska väldets storlek och att vara allmänheten till praktiskt gagn.
Den vetenskapliga, synpunkten har deremot antagligen icke varit
bestämmande. På denna grund har man i allmänhet förestält sig
kartan i likhet med tabula Peutingeriana, hvars urtyp den skulle utgöra.
Men då alexandrinske forskare redan i 2:dra århundradet f. Kr.
genom uppfinningen af gradnät och projektion åstadkommit kartor,’ som
gåfvo en i det närmaste riktig bild af ländernas figuration, så synes
det mig föga sannolikt, att Agrippa och de, som utförde hans plan,
vare sig icke känt de alexandrinska forskningarna eller försmått att
tillgodogöra sig desamma vid ett arbete, utfördt på en sådan plats
och bestämdt alt tjena som norm för hela riket. Äfven några
ställen hos Plinius d. ä. tyckas mig stödja den åsigten, att Agrippas
karta grundat sig på Eratosthenes och Hipparchos’ arbeten. Men
huru härmed än må vara, så är det högst antagligt, att af Agrippas
karta tagits en mängd kopior både för undervisningens och
samfärdselns behof, till hvilka äfven torde få räknas den, som legat till grund
för Honorii och således medelbart äfven för Aethici kosmografi. Här
är icke platsen att redogöra för de försök, som gjorts i senare tider,
att från Agrippas karta härleda åtskilliga medeltidskartor. Den som
önskar upplysning härutinnan hänvisas till en liten skrift: Philippi,
’/alv Rekonstruktion der Weltkarte des Agrippa 1880, i hvilken
också lemnas rédogörelse för den hithörande litteraturen.
Cosmographia Aethici och Itinerarium Antonini finnas ofta
förenade i samma handskrift jemte fasti consulares m. fl. skrifter, hvilka
alla ha det gemensamt, att de äro ämnade att tjena som ett slags
praktiska handböcker. Vår codex, hvilken, som sagdt, omfattar de
båda förstnämnda verken, blef 1700 skänkt till Kopgl. biblioteket af J.
G. Sparfvenfelt, hvilken, enligt anteckning på första sidan, köpt den i
Madrid d. 8 jan. 1690 »ex musaeo illustrissimi Marchionis de Liche»,
ur Hvars samlingar Sparfvenfeldt samtidigt köpte Codex Aureus. Sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
