Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norna. Nere i huset, i ett af hörnen, fans en sängställning, större än
de andra och omhägnad af gardiner eller musqvitonät, den var
af-sedd för höfdingen och hans två hustrur — han lefde nämligen i
bigami. För öfrigt bodde der tre yngre män med sina hustrur; barn-,
skaran nådde upp till ett dussin. Midt på »golfvett, hvilket utgöres
af den tillstampade marken, är härden, tre stora flata stenar, och
sväfvande öfver elden en stor lergryta, på bastrep nedhängande från
tre i kryss stälda käppar. Här kokades för tillfället én soppa eller
snarare gröt af gröna bananer och fisk.
Sedan vi pligtskyldigast smakat på anrättningen och jag lyckats
af husmodern tillbyta mig ett präktigt halsband af aptänder fortsatte
vi färden, men nu till fots; vi lemnade nämligen här det civiliserade
Talamanca för att genom urskog och öfver skummande floder tränga
in i hjertat af indianernas land och, om möjligt, uppnå deras
vigtigaste by eller pueblo Koktu, platsen för den gamla spanska
missionskolonien och skådeplatsen för indianernas blodiga rättskipning med
de spanska munkarna.
Genom svårgenomträngliga snår af canas (vildt sockerrör), bambu
och små taggbeväpnade cuyolpalmer kommo vi slutligen till floden
Coucn, hvilken, här 150 meter bred, skulle öfvervadas strax ofvan
ett forsande vattenfall. En indian utsändes för att söka reda på
vadet, hvilket han också lyckades finna, sedan han flere gånger
förlorat fotfästet och varit nära att af den rasande strömmen dragas
utför vattenfallet. Packorna upplöstes nu, och de starkaste
indianerna buro dem på sina hufvuden portionsvis öfver till ’andra
stranden. Derefter passerade vi hvita, en hvar ridande på en indians
axlar och stöttade af två andra, som voro beväpnade med långa
stänger för att dermed söka fäste mot stenarna på flodens botten.
Öfvergången gick lyckligen för sig, men detta sätt att fördas var
emellertid så äfventyrligt, att jag beslöt att för framtiden lita blott
på mina egna ben. Hela öfvergången fordrade något mer än två
timmar.
En kilometer från stranden låg Dikobiinjak, der vi ämnade
tillbringa natten. Här fick jag för första gången se en verklig palenque.
men byggd af trädstammar och grenar, ej af sten såsom de gamla
minnesmärkena från södra Mexiko och norra delen af Central-Amerika.
Denna palenque (fig. 5), var en ganska ansenlig byggnad, och var
bebodd af fyra familjer med tillsammans nitton medlemmar. Den var
.‘18 meter lång, 18 meter bred och ungefär 15 meter hög.
Grundplanet bildade en ellips ; resningen bildades af smäckra ceibastammar,
hopbundna upptill med smidiga lianer, utanpå hvilka voro horison*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
