Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af den gamla kolonien syntes för öfrigt inga spår,
och äfven sjelfva Koktu gäckade svårt vår förväntan;
hvad vi från en dominerande kulle sågo deraf voro
10—12 palenques, hvaraf dock ingen af betydligare
storlek, spridda på och emellan de närmaste kullarna.
Vi fortsatte vår lärd — numera en lustvandring i
jem-förelse med våra föregående strapatser — till ett af
de största husen, som af Antonio uppgafs tillhöra den
förnämste höfdingen på platsen, hvilken tillika var
öfversteprest. Vår resa hade varit forcerad, på det
ej underrättelsen om biskopens ankomst skulle komma
före oss eller förmå indianerna att sammanrota sig
till väpnadt motstånd; våra ansträngningar hade
emellertid varit fåfänga, ty i huset, en öppen palenque,
lik den vid Kukuti, funno vi blott två äldre män,
som med resignerad likgiltighet mottogo oss. Alla
förråd af födoämnen, vapen och det vigtigaste äf
husgeråd voro bortskaffade, och det såg mörkt ut för oss
att kunna här erhålla proviant för vår till omkring
30 personer uppgående trupp. De upplysningar
Antonio småningom lyckades aflocka våra surmulna
värdar gåfvo oss föga hopp att byns invånare skulle
återvända så länge vi qvarstannade, ty öfverstepresten
hade förmått dem att lemna hus och hem, under
förklaring att den hvite presten anryckte mot deras
by i spetsen för ett väpnadt följe för att tvinga .
dem att gifta sig, och sedan de väl voro gifta, taga
med sig till sitt land deras unga hustrur jemte deras i
höns och svin, men qvarlemna de gamla qvinnoma. 1
Ehuru således biskopens missionsfärd var till stor j
del förfelad, beslöt han dock att qvarstanna här, !
dels för att söka vinna de få qvarvarande
indianerna, dels för att fortsätta och komplettera sina an- !
teckningar öfver talamancanernas språk. I några af
de kringliggande husen funno vi ytterligare några 1
gamla gubbar, men alla* q vinnorna voro liksom
bortblåsta; hvarför ej de gamla stannat, kan jag ej förstå, j
Bland gubbarna var en blind »trollkarl», som, tack j
vare tobakens magiska kraft och gåfvan af en svensk
masurpipa, snart blef min vän och under de två ■
dagar, vi stannade här, meddelade mig många goda Fig
upplysningar. Förgäfves sökte jag öfvertala honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
