Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Bakundu-ba-Nambeleh, dit en väg går öfver Ikata från denna
plats, men vägen till • Balombi-ba-Kotta var tor dem obekant, hvarför
vi sökte att här erhålla en vägvisare. Detta lyckades äfven slutligen
efter mycket besvär med den eländige Babinga» kungen», som, ehuru
han af rädsla darrade i hela kroppen, dock skulle göra lång »palaver»
för betalningen af vägvisaren och, snål och sniken som alla sina
»kusiner», sjelf gjorde anspråk på en stor gåfva för det han lemnade
oss ’karlen. Allt går dock med tålamod, och vi satte oss slutligen i
marsch. Efter en besvärlig färd på en dålig, illa uppröjd väg,
an-kommo vi till Baffia, en liten men vacker by, der folket ej var så
sniket och oförskämdt i sina anspråk på .betalning för sina
produkter som i de föregående byarna, och dertill var kungen, underligt
nog, ingen tiggare. Folket hade blifvit bättre, sedan vi afvikit från
missionärernas vanliga väg, ett förhållande, som vi väntat oss till
följd af* tidigare erfarenhet. Missionärerna, som hafva penningar i
öfverflöd, skämma bort folket med oskäligt hög betalning för allt och
stora gåfvor.. Ehuru det var tämligen knappt med lifsmedel i byn,
skaffade kungen så mycket, att vårt folk var nära att äta sig
för-derfvadt af den myckna undfägnaden. Äfven här saknades vatten.
Följande dag fortsattes färden med ny vägvisare. På vägen mötte vi
BafTia-kungens broder kommande från Dievo, der han föregående dag
hade fått underrättelse om vår ankomst; nu skyndade han hem med
flere bördor plantaner och ett par höns, hvilket allt han ämnat
förära oss. Han ville nödvändigt, att .vi skulle vända om, men då detta
till hans stora bedröfvelse ej lät sig göra, gaf den välmenande man-’
nen oss hönsen, för hvilka han erhöll en hederlig återskänk.
Vi inkommo nu i ett distrikt lika rikt på vatten som det förra
var fattigt derpå. Under dagens lopp passerades icke mindre än fyra
strömmar. Den första, Jångånde, var liten och rann åt öster; den
andra, något större, hette Jangi och rann i nordlig riktning. Ett par
tusen fot längre fram passerade vi honom igen; han hade under
tiden upptagit ett tillflöde och strömmade nu åt OSO med en bredd
af omkring 45 meter. Han var uppfyld af stora stenar och kullfallna
träd, så att negrerna ej kunde bära oss öfver, hvarför vi sjelfva
måste gå i och vada genom vattnet, som på de djupaste ställena
steg oss till knäna. Här och der var bottnen betäckt med hvit sand,
som vid närmare påseende befans vara qvarts, som jag nu såg för
första gången i denna del af Afrika. Vårt folk berättade nu, att i
Ikata marken öfverallt vore betäckt dermed, så att den var »hvit som
salt». Något längre fram påträffade vi en liten bäck, Besonge,
rinnande åt SSO; äfven dess botten var betäckt med qvartssand.
Skogen Var här vattensjuk och vägen lerig och svår att färdas. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
