Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således det geografiska vetandet på hans fäderneö nödvändigt varit
större än på det hellen iska fastlandet, derifrån sjöfarten egentligen
inskränktes till Medelhafvels östliga delar, så synes det oss temligen
gifvet, att Pythagoreernas jordkunskaper varit både vidsträcktare
och riktigare än de voro i Athen ännu intill Platos lid, då såsom
redan framhållits, i detta hänseende Homeriska åsigter ännu voro
rådande. — Hos egypterna herskade, efter allt hvad vi veta, ej heller
bättre geografiska föreställningar; sjelfva voro de ej benägna att
upptaga läror af andra folk, och det folk, af hvilka sådana angående
geografiska förhållanden i främsta rummet hade kunnat erhållas,
nämligen det feniciska, iakttog ett ängsligt hemlighållande af sin erfarenhet
rörande främmande länder. Det förmäles om ett feniciskt skepp, som
sett sig följdt af ett annat, att detsamma satt sig på grund for att
bringa det följande i förderfvet. Båda fartygen gingo förlorade, men
den feniciska besättningen räddade sig på grund af sin kännedom af
kusten och undfick senare en belöning af staten.
Men sagorna omtala, att Pythagoras äfven varit i Fenicien. Med
hans vana att umgås med främmande folk synes det ej otänkbart,
att han derstädes kunnat erfara ett och annat angående länder och
färder, som för andra folk förblifvit okändt, samt att hans erfarenhet
sedermera såsom en tradition fortlefvat inom det pythagoreiska
förbundet. Vi kunna i denna omständighet se ännu ett skäl för det
antagande, att Pythagoras varit i besittning af ett större geografiskt
vetande, än hvad som stod att finna vare sig i Athen eller i Egypten.
De anförda sakförhållandena låta det nu ingalunda synas troligt,
att Solon eller Plato i Egypten kunnat erhålla någon faktisk
kännedom om ett stort haf vester om Herkules stöder eller om öar i
detsamma. Hvad de kunnat erfara i Egypten, om någon af desse män
verkligen der erfarit något beträffande Atlantis, har naturligtvis ej
varit annat än sagor. Deremot är det ej omöjligt, att Plato under
sin vistelse hos Timaios i Stor-Grekland inhemtat åtskilligt, som
vidgat hans geografiska vetande.
Att Plato utan någon bestämd afsigt upptagit sagan om Atlantis
i dialogen Timaios, kan på intet vis antagas; att han låter Kritias
vara den berättande personen, utgör, såsom jag sökt göra antagligt,
ej något bevis för att sagan uteslutande såsom en familjetradition
blifvit honom känd; att han tvärt om under sina resor kommit till
geografiska insigter, hvilka föranledt honom att i nämnda dialog
intaga denna berättelse, derför tala åtskilliga skäl, af hvilka jag
omnämnt några och hvilka icke böra underskattas. Under sådana
förutsättningar blir det väl svårt alt i främsta rummet tillmäta
Atlantissagan och den omständighet, att denna saga omnämnes i Timaios, nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
