Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af barnen bruna, således äfven hos oss en större tillväxt af brunögdheten.
Hvilken rol ögonfargen spelar vid valet af maka, torde åter ej vara möjligt
att afgöra på grund af det svenska materialet, enär den nödiga
utgångspunkten, eller uppgift om brunögdhetens förekomst i allmänhet, saknas. En
tendens till samrnar förfyållande som angifvits för Schweiz, har dock kunnat
spåras, enär i alla bicolora äktenskap, som undersökningarna omfattat, af
hustrurna 114 varit brunögda, då endast 93 af männen haft denna ögonfärg.
Hvad beträffar antalet barn af concolora och bicolora familjer, så
uppgår detta enligt det svenska materialet i förra fallet till 4,49, i senare till
4,03, och i fråga om ärftlighoten från fadern särskildt och modern särskildt,
så ärfvas faderns ögon af 52,6 proc., moderns af 47,4 proc. af barnen,
hvilket i fråga om dessas olika kön ställer sig så, att af sönerna 51,8 proc.
ärfva faderns och 48,2 proc. moderns ögon och af döttrarna 53,r» proc. ärfva
faderns och 46,5 moderns ögonfärg. Häraf framgår, i motsats till det
föregående, att det svenska materialet dels ej ger stöd för att lika föräldrar
skulle alstra en svagare afföda, dels att hos oss ögonfargen ej öfvervägande
ärfves från modern utan från fadern.
Då saken emellertid ännu ej på långt när är utredd, stälde tal. en
uppmaning ’ till sina åhörare att vara honom behjelpliga vid materials
insamlande. Dervid vore att iakttaga, dels att den familj, hvarom uppgift
gifves, skulle betecknas med namn och boningsort, på det att samma familj
ej måtte räknas flere gånger, dels att alla med obestämd ögonfärg äfvensom
barn under 10 år måtte uteslutas, samt slutligen att ingen skilnad borde
göras mellan blå, blågrå och grå ögon, utan alla dessa färgnyanser
räknas såsom blå.
Friherre Nordenskiöld meddelade derefter i ett längre föredrag »några
drag ur de ursprungliga eskimåernas kultur och lefnadssätt». •
Efter att först i korthet hafva redogjort för folkets nuvarande
utbredning, meddelade* tal. att, då Erik Röde år 985 upptäckte Grönland, mötte
han inga eskimåer eller skrälingar, såsom nordmännen kallade dem. Af
en något senare berättelse framgår dock, att redan innan dessa senares
besittningstagande af landet eskimåer bebott detsamma. Under de från
Grönland företagna färderna till Vinland (Canadas och Förenta staternas
ostkust) kommo deremot de nordiske sjöjararne flere gånger i beröring med
ett folk, som otvifvelaktigt var eskimåer. Denna beröring öfvergick snart
till fiendskap, men tal. framhöll dock såsom fullkomligt osannolikt, att den
enda lilla notis, som den isländska litteraturen eger om ett eskimåiskt
öfverfall pä de grönländska kolonierna år 1379, skulle kunna bevisa, att
nordmännen i Grönland blifvit utrotade af eskimåerna. Sedan beröringen
mellan Europa och Grönland på 1300-talets slut upphört, hör man ej heller
något talas om eskimåerna förr än år 1501, då ej mindre än 57 sådana
fördes till Lissabon af Corte Real. En närmare kännedom om dem fick
man först, då talrika expeditioner utrustades för att uppsöka
nordvestpassagen, och- ännu mer sedan i Danmark intresset väckts för de gamla
grönländska koloniernas återfinnande. En berättelse om eskimåerna i ett 1647
utgifvet arbete af fransmannen La Peyrére, som sett grönländare i
Köpenhamn och der samlat underrättelser om dem, går ännu igen i den tryckta
litteraturen, men vore dock i hög grad öfverdrifvep och orättvis. Från år
1721, då Hans Egede lyckades realisera sin plan att på Grönland predika
5
Tmer 1885.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
