Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärorika jemförelsepunkter med de texter, som anträffats på Karnak- och
/.«Årsor-templens väggar, i det nubiska Abu-Simbel, i Aby dos och i
papyrus Sallier N:o 3 — hvilka samtliga innehålla större eller mindre
utdrag ur den s. k. »egyptiska iliaden» (ett namn, som, ehuru häfdvunnet,
dock saknar allt berättigande). Ramesseum är för öfrigt — i motsats mot
Letronnes antagande — samma bygnad, ‘som den Diodor omtalar under
namnet konung Osymandias’ graf, hvilket bl. a. styrkes af den nu
sönderslagna väldiga granitkolossen och vissa scener på pylonerna, på hvilka begge
foreteelser Diodor i tydliga ordalag anspelar.
Rameses III:s tempel i Medinet-Habu skildrar denne faraos bedrifter
i strider mot libyska och asiatiska folkslag under tidigare delen af hans
regering. Intressanta episoder från dessa strider meddelas i bild å templets
väggar. Den märkligaste bland dessa är tvifvelsutan ett sjöslag, som finnes
framstäldt på templets norra vägg. Det är den enda afbildning af en
egyptisk sjöstrid, som vi hafva i behåll. I det stora templet i Medinet-Habu —
der fans äfven ett mindre (empel börjadt af Thotmes III och påbygdt under
hela den följande tiden ända till slutet af andra seklet efter Kristus —
lemnas i den väldiga peristylsalen en följd af detaljerade scener om Faraos
besök hos guden Amon ocli de stora festligheter, som dermed stodo i
sammanhang. Inkomna i det innersta af templets hufvudsalar, den storartade
hypostylen, hvars skog af kolonner nu är nästan jemnad med marken,
befinna vi oss i det heligaste. Här lågo rundt omkring smårum bestämda att
förvara de heliga offerföremålen och kultredskapen, här har man äfven trott
sig återfinna Rameses III:s skattkammare. Denne Farao identifieras i
allmänhet med Herodotos’ Rampsinit, hvars namn är förknippadt med den
beryktade tjufhistoria, som man velat återfinna så väl på semitisk som
indo-germansk botten.
Memnonskolosserna, de största monoliter vi känna från den egyptiska
forntiden, ha för sin ryktbarhet, som en gång täflat med pyramidernas, att
tacka den jordbäfning, som år 27 f. Kr. hemsökte det vestra Thebe. Då
lösslogs öfverstycket på den norra af kolosserna — sagans egentliga föremål
— och då har det fysiska fenomen blifvit framkalladt, som något senare,
från kejsar Neros tid och ända till Septimii Severi dagar, skulle locka till
Thebes bygder en ström af mer eller mindre illustra turister från Tiberns
strand. Det ljud, som i morgonstunden framträngde från den skadade
kolossen, — en produkt af naturkrafternas spel, af (morgon)värmens
egenskap att utvidga, hvad (natt)kölden sammandragit — uppfattades såsom
den af sagan besjungne hjelten Memnons klagande hälsning till hans i öster
uppgående moder Aurora (Eos). Namnet Memnon hade man medelst
folk-etymologi förbundit vid det vestra Thebes helgedomar, hvilka i yngre tid
betecknades med namnet Memnonia (grekisk form af det egyptiska merinu =
minnesmärken). Liksom hjelten Perseus folketymologiskt angafs som
Persiens upphof, så trodde man sig kunna förklara Memnonia såsom Memnons
bygd. Vid denna, som vid dylika folketymologier, har naturligtvis ett poetiskt
eller half-poetiskt inflytande spelat in. Bland de märkligaste
Memnonsvisi-terna — visitkorten representeras af de talrika romerska och i synnerhet
grekiska inskrifter, som träffas på den norra kolossens ben — kan man
räkna Hadrianus’ och hans gemål Sabinas påhälsning. Hofpoetissan
Bal-billa har i bunden form förevigat herskårparets besök. Uppfattningen af
kolossen såsom Memnons är som nämdt i sen tid uppkommen och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
