Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söder. Hela arkipelagen har således en längdutsträckning af ej mindre än
32 longitudgrader eller 480 geogr. mil, medan dess högsta bredd uppgår
till 9 latitudgrader eller 135 geogr. mil. Ett antal af 50 enstaka öar och
mindre ögrupper äro spridda öfver denna väldiga vattenrymd, men
landarealen är i förhållande dertill så obetydlig, att äfven om de stränderna
om-gifvande korallrefven medräknas, densamma ej kan skattas högre än
omkring 50 qvadratmil. Hela antalet öar kan ej bestämdt uppgifvas, men
torde uppgå till omkring 500.
I afseende å sin naturbeskaffenhet kunna dessa öar delas i tvenne slag,
de höga och de låga. De förra, som äro de fåtaligaste — deras antal är
icke mer än fem — äro alla vulkaniska, ehuru ingen eger någon nu
verksam vulkan. Bergarten består af basalt, som bildar bergspetsar af ända
till 900 meters höjd. De lägre delarna af dessa öar bestå af korallkalk,
och de omgifvas alla af korallref. De låga öarna åter äro samtliga
korallbildningar, de flesta mer eller mindre typiska atoller.
Klimatet är synnerligen gynsamt; den tropiska hettan förmildras af
svalkan från det omgifvande hafvet och den en stor del af året (nov.—mars)
blåsande nordostpassaden. I början af april drager sig densammas sydgräns
längre mot norr, hvarigenom öarna då falla inom det eqvatoriala lugnbältet
med dess svaga och föränderliga vindar. Häftiga orkaner uppträda stundom
vid dagjemningstidema och anställa förhärjningar å så väl infödingarnas
byggnader som deras förnämsta rikedom, kokospalmerna, under det
vågsvallet ej sällan bortspolar någon liten ö på de låga korallrefven eller på
andra ställen ger upphof åt nya sådana. Temperaturen är ovanligt
likformig; dess ytterligheter hafva i dec. iakttagits vara 25° och 30°, i juni 29°
och 31° C. Nederbörden är riklig och ej inskränkt till någon viss regntid.
Växtligheten, som hufvudsakligen öfverensstämmer med den polynesiska,
ehuru med inblandning vester ut af representanter för det ostasiatiska
flor-området, företer icke någon stor mångfald af arter, men beskrifves såsom i
hög grad pittoresk och såsom gifvande åt öarna drag af den största
landskapliga skönhet. Sjöfararen, hvars öga tröttats af den långvariga anblicken
af det omätliga hafvet, gripes af förtjusning, då han vid horisonten får se
uppdyka någon af dessa öar, från den af en skummande bränning omgifna
stranden till de i moln höljda bergspetsarna klädd i den rikaste grönska,
endast här och der afbruten af nedstörtande bäckars silfverband. När man
så genom någon af de trånga och ofta farliga passen i korallrefvet
inkommit i den lugna lagunen, ser man stränderna närmast beklädda af täta
mangrove-skogar, mellan hvilkas stammar och talrika luftrötter under
ebb-tiden till större delen torra kanaler slingra sig. Ofvan detta strandbälte
vidtaga täta skogar, i hvilka först och främst märkas kokospalmernas
sirliga kronor. Växtligheten består här för öfrigt af Areca och andra palmer,
Pandanus, Aloe, Yucca, Dracæna, aroideer, bananer, Barringtonia och
Ficus-arter, allt sammanväfdt af nästan ogenomträngliga lianer, blott här och der
glesnande för att gifva rum åt infödingarnas boningar, vägar och
anspråkslösa odlingar, i fall man med detta namn kan benämna de rödjningar de
göra för att låta de växter, hvaraf de hemta sin näring — kokospalmer,
brödfruktträd, bananer, sockerrör och yams — växa af sig sjelfva. Endast
taro-roten, hvilken kräfver konstgjord bevattning, fordrar till följd häraf något
egentligt arbete af odlaren. På bergens högre belägna delar — den föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
