Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de eette derniére riviére. Le grand village de Balundu eonstitua la
der-niére étape du voyage de ce cöté-lå. Les vovageurs poussérent énsuite
vers TESE et le Sud, et parvinrent å un cours d’eau tres considérable,
l’Oonge, dont ils ont été les premiers å faire la découverte. Aprés que la
derniére partie du voyage se fut opérée en canot le long de la cöte, ils se
retrouvcrent å leur point de départ, Mapanja. Le voyage entier avait duré
31 jours, dont 25 affectés å la marehe. La distance parcourue s’éléve å
environ 500 kilometres. Les vovageurs avaient passé par 55 villages, dont
24 n’avaient jamais été visités jusqu’alors par des blancs.
Le secrétaire, M. E. Dahlgren, montre une collection d’objets
ethno-graphiques africains, spécialement du Congo, donnés å la Société par M.
le comte Christer de Posse, ingénieur suédois, acluellement en séjour
dans sa patrie, en vertu d’une permission spéciale des autorites de l’Étal
du Congo, au service duquel il est employé comme chef de la Station de
Nua Mpozo sur la rive occidentale du Bas-Congo, en face de Vivi. M.
DaJdgren donne, en connexion avec cette exhibition, divers détails sur les
tribus indigénes du Bas-Congo.
A la réunion étaient exposée en outre une collection d’objets
ethno-grapliiques du Zoulouland, achetée,.par la Société, d’un suédois, M. Carl
Wennberg, • qui a séjourné dans l’Afrique méridionale en vue de la
con-struction de divers édifices pour des établissements de mission.
Sammankom sten den 20 november 1885.
Ordförande: Professor //. G giden.
Ordföranden tillkännagaf vid sammanträdets början, att friherre C.
Skogman till sällskapet förärat 78 stycken kartor, hörande till de under amiralen
Dumont d’Urvilles befäl åren 1820—28 samt 1838—41 anstälda
forskningsresor i Stilla oceanen och Sydpolartrakterna. För den frikostiga gåfvan
uttalade ordföranden sällskapets tacksamhet.
Professoren frih. A. E. Nordenskiöld bemötte derefter i ett föredrag
en del anmärkningar, som riktats mot hans skildring af »Vegas fard kring
Asien och Europa» (se Ymer 1885, s. 246—267).
Vidare höll amanuensen C. W. Forsstrand föredrag om några nyare
oceanografiska forskningar, särskildt. med afseende på deras djurgeografiska
resultat.
Likasom de indelningar af jordens landområde i djurgeografiska
regioner och provinser, som-uppställs af åtskilliga forskare, såsom. Schmarda,
Sclater, Wallace, Allen m. fl., undergå förändringar, betingade af den allt
mer vidgade kännedomen om landfaunan, äro äfven och i högre grad de
för hafsdjurens utbredning föreslagna zoogeografiska systemen underkastade
förändringar.
Det lifliga meningsutbyte beträffande dels lagarna för djurens
utbredning dels utbredningen sjelf, som i senare tid egt rum emellan flere
framstående vetenskapsmän, såsom Wallace, Allen, Heilprin, Gill, m. fl., har
egentligen omfattat landdjuren, men många af dem uttalade allmänna
åsig-ter ega i vissa fall tillämplighet på verldshafvens djurgeografi.
De utomordentligt rika bidrag till kännedomen om hafvets djurlif, som
vunnits .särskildt genom det sista decenniets många och omfattande expedi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
