Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar om de vigtigare forskningsfärderna genom norra delen af Baffins Bay samt till Smith Sound och trakterna norr derom, af A. G. Nathorst. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ditionens behof. Först den 17 gick man härifrån, och den 19 ankom
Polaris till Upernivik, som åter lemnades på aftonen den 21, sedan
Hans Hendrik jemte familj hemtats i Pröven och förklarat sig villig
att medfölja. Följande dag anlöptes Tasiusak, och den 24 augusti
strax efter middagen styrdes härifrån norr ut mot Melville Bay. Endast
spridda isberg möttes här, och redan den 25 klockan 6 på e. m. hade
man Kap York i sigte, ehuru visserligen ännu på stort afstånd.
Senare på aftonen möttes den första drifisen, men den var gles och
kunde passeras på några få timmar. Den 26 på morgonen träffades
likvisst ogenomtränglig is, och man måste hålla vestlig kurs längs
isens södra kant. Den blef snart mindre svår, så att äfven denna
kunde genomträngas. Man hade nu hunnit förbi Kap York, och strax
efter middagen passerades Kap Dudley Digges. Färden norr ut
fortsattes utan vidare svårigheter, och först den 27 på mprgonen, då
man var vid Hakluyt Island (vid mynningen af Whale Sound ungefär
77920’), blef man tvungen att för första gången göra uppehåll på
grund af isens beskaffenhet. Genom denna lyckades man dock efter
åtskilligt arbete bana sig väg, och den 28 på morgonen var man åter
i öppet vatten görande hastiga framsteg. Vid 8-tiden på aftonen hade
man nått höjden af Rensselaer Harbour. Nu bar det vidare nörr ut
utan nämnvärda hinder genom hela Kennedy Channel förbi Kap
Lie-ber och Lady Franklin Bay, der Hayes måste vända åter, samt derpå
genom Robeson Channel ända till 82° 11’, då ogenomtränglig svår
packis satte hinder för all vidare framfart.1 Sedan man förgäfves
försökt att nå vestra stranden, och sedan man någon tid varit
instängd i den mycket svåra packisen och dervid utsatts för
äfven-tyrlig pressning, var man belåten att finna en någorlunda dräglig
vinterhamn i Thank God Harbour vid 81° 36’, der ankaret kastades
den 5 september tidigt på morgonen. Någon vidare upptäckt mot
norden än den redan skedda gjordes härefter knappast. Hall, som
hade den största erfarenheten i slädfärder, afled den 8 november, och
de resor som sedan företogos gälde hufvudsakligen undersökningen
af kusten söder ut, Petermanns Fjord och Bessels Bay samt den i
nordost belägna Newman Bay. • Den 12 augusti 1872 kunde Polaris
1 Meningarna härom voro delade, och Hall har blifvit mycket klandrad för
att han ej försökte framtränga ytterligare mot norden, detta i synnerhet af
personer, som sjelfva ej voro förtrogna med de arktiska förhållandena. Senare
expeditioner hafva ådagalagt, att Hall handlade fullkomligt riktigt, då han vid
denna framskridna årstid ansåg sig böra söka vinterhamn, hellre än att komma
några minpter längre och dervid riskera fartyg och besättning. »It is either
afifectalion or want of knowledge that can lead anyone seriously to recommend
an attempt being made to navigate through such ice» (Narcs).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
