Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öarna i Biafrabugten, af H. von Schwerin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Cidade de Säo Thomé», såsom hufvudorlens hvperboliskt nog
kallas, utbreder sig halfcirkelformigt i bakgrunden af den pittoreska
Anna de Chaves-bugten och har med sina biand vajande palmlundar
inbäddade tegeltäckta trähus, sedd på afstånd, ett särdeles tilltalande
yttre. Gatorna äro breda, och stadens anläggningsplan är tämligen
regelbunden,, men de flesta byggnaderna hafva ett förfallet utseende,
hvarjemte sundhetén i staden lemnar mycket öfrigt att önska, i följd
af att en sumptrakt vidtager omedelbart der bakom.
Klimatet är, som vi redan nämnt, fördelaktigare för europeerna
än de här ofvan anförda tvänne pprdligare öarnas.
På S:t Thomasdagen 1470 upptäckte portugiserna denna ö, som
under första århundradet efter kolonisationen uppnådde ovanligt
välstånd, hvilket dock tillintetgjordes genom ett i slutet af 16:de
århundradet här utbrutet slafuppror. De hvita inbyggarna utvandrade
mangrant till Brasilien, och ön råkade derigenom i djupaste förfall,
ur hvilket den nu åter synes på allvar vilja höja sig. För tillfallet
är en betydande mängd europeer bosatt på Säo Thomé, och en
må-nadtlig postförbindelse eger rum mellan ön och Lissabon.
Den fjerde och till omfånget minsta ön i raden är
som erhållit sitt namn deraf, att den upptäcktes nyårsdagen 1471.
Den natursköna, bergiga ön kulminerar med den skogbeklädda 8,250
eng. fot höga, koniska »Pico de Fogo». \foten af denna
bergs-kägla, öfver hvars horisontalt afskurna del våldsamma vindar
ständigt brusa, ligger en förtjusande liten kratersjö, som tydligt bär vittne
om öns vulkaniska ursprung.
Öns centrala delar äro helt och hållet betäckta af lemon- och
orangeskogar, under det att kustbrämet är bevuxet med palmer och
brödfruktträd. Anno Bom’s klimat är, som vi nämnt, det
ojemför-ligt bästa bland samtliga Biafraöarnas, hvilket man bör tillskrifva
dess större afstånd från den afrikanska kusten och de i dennas
närhet förekommande utomordentligt starka regnflödena, hvilka förorsaka
osunda miasmor och föranleda bildandet af vattenpölar och träsk.
Dertill är ön ständigt omgifven af eqvatorialströmmens svalare vatten,
hvars mildrande inflytande på klimatet det här vid lag är omöjligt
att förneka.
Hufvudorten, Santo Antonio, är belägen vid en öppen bugt å öns
nordostliga del; dess höfding är erkänd som guvernör öfver hela ön.
Inbyggarna, till antalet omkring 3,000, äro uteslutande negrer, hvilka
sägas vara afkomlingar af en skeppslast slafvar, som här lidit
skeppsbrott på väg från de portugisiska kolonierna i Afrika till Brasilien.
Allehanda sydfrukter frambringas här, men den vigtigaste af öns
produkter är orangerna, hvilka växa i otrolig mängd och på samma
1’wrr lUfiG O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
