Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en viss grad sägas innefatta svenskarna, om också ej i samma
omfattning som danskar och norrmän.
Man kan säga, att det endast är hos små och undertryckta folk
som det populära inhemska namnet kan falla i glömska och ett
främmande sådant vinna burskap i dess ställe. I allmänhet har hvarje
folk sitt eget namn, ja i fråga om större och mäktigare folk visar det
sig, att de ej blott sjelfva skapa sitt namn, utan äfven på visst sätt
påtruga sina grannar detsamma. Det förhåller sig härmed på samma
sätt som med de geografiska namnen: de mäktiga grannländernas
namn behållas i sin ursprungliga form, medan de ringare, beroende
staternas godtyckligt ändras och omgestaltas.
De mest slående bevisen för detta slags etnografiska sjelfdop
lem-na sådana folk, som i sin naivetet och sjelfkänsla kallat sig rätt och
slätt ’menniskor’, ’folk’, en hederstitel som helt visst intet främmande
folk skulle tilldelat dem. Vi hafva redan funnit hurusom eskimåer och
zigenare hafva inhemska namn med nämnda betydelse: ’menniskor,
’menniskobarn’. Vi kunna tillägga de afrikanska bantu-iolken,
hotten-fotterna och — tyskarna. De sistnämnde, hvilkas namn är bildadt af
fornhögt. diutisk, folklik, af diota, folk (ett ord, som vi igenkänna i
vårt thiod, i t. ex. Svithiöd, svearnas folk), hafva sålunda gjort sig till
ett slags sjelfvalda representanter för menskligheten.
Till utgångspunkt vid namngifningén af ett folk, en stam o. s. v.
tjenar än härstamningen (verklig eller diktad), än vissa rastecken,
såsom kroppsgestalt, hudfärg o. d., än åter klädedrägt, vapen och
prydnader, än vissa karakteristiska drag, t. ex. i afseende på sysselsättning,
näringsmedel, språk eller religion m. m.
Vi skola här nedan följa denna indelning och något sysselsätta
oss med hvarje grupp för sig.
I afseende på härstamningen hafva vi först att fästa oss vid
de folknamn, som äro bildade efter en stamfader. Dessa motsvara
de s. k. patronymika bland de enskilda personnamnen och bildas
medelst afledningsändelse (t. ex. -iter, -aner, -ister, .enser m. fl.) af ett
personnamn, nämligen stamfaderns. Hit höra bl. a. benämningarna
på de tre stora grupper, i hvilka man länge delade menskligheten
med hänsyn till språket: semiter (folken i sydvestra Asien), hamiter
(egypter och etiopier) och jafetiter (indogermaner), hvilka namn äro
bildade efter Noaks tre söner Sem, Ham (Cham) och Jafet. Bland
stammar, som utgått från Israels söner, finna vi de på samma sätt
som de nyss nämnda bildade namnen leviieiefraimiter, benjaminiter,
efter Lem, Efraim och Benjamin.
Efter samma grundsats äro många andra folknamn bildade, och
alla menniskor kunna med ett gemensamt namn kallas adamiter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
