Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sarmatema, som uppfunno namnet arimasper: de förre voro beväpnade
med íköld och lans, medan skytema hade till vapen båge och pilar.
Den som sigtar och skjuter brukar, som bekant, sluta det ena ögat,
och detta förhållande torde hafva varit fröet till sagan om de ’enögda’
arimaspema.
En mera reel grund finnes i andra tillfälliga egenskaper, och
sådana torde hafva varit anledningen till de många föraktliga namn,
som europeema tilldelat Amerikas urinvånare, ’hundrefbensindianer’
(eng. dog-ribs), ’krákindianer’, ’nez-percés’, ’svartfötter’, ’patagonier’
m. fl. Liksom näsans genomborrande framkallat namnet nez-percé,
så hafva botokuderna. i Brasilien fått sitt namn deraf, att de
genomborra öron och underläpp samt insätta trapluggar (portug. botoque,
tunntapp) i dessa kroppsdelar. Sådana sjelfstympningar äro ej
ovanliga bland ociviliserade folk. Andra vanställa sitt yttre genom sin
egendomliga sysselsättning, hvilket dock sker ofrivilligt och långsamt.
Så t. ex. finner man bland lapparna, n. b. de som lefva af fiske och
till den ändan tillbringa en god del af sitt lif i trånga, obeqväma
farkoster, en från generation till generation tilltagande svaghet och
förkrympning af de nedre extremitetema, medan muskulaturen
fortfarande håller sig kraftig och armarna blifva synnerligen starka och
långa. Vi sluta denna afdelning med att påminna, hurusom
fransk-hataren Alfieri titulerade sina arffiender fransmännen med attributet
seminasi, »halfnäsor», och om Turgenjevs uttryck oni sina ryska
landsmän, hvilka han skämtsamt benämner »potatisnäsor».
Ett folks fysionomi bestämmes vidare till väsentlig grad af
kläde-drägt, vapen och prydnadsföremål, och alla desssa faktorer tjena gerna
som utgångspunkt vid bildandet af folknamn. Romarna, som,
åtminstone före kejsartiden, ej begagnade benkläder, fäste, såsom naturligt
var, sin uppmärksamhet vid de asiatiska och nordiska stammarnas
braccœ, likasom vi finn^ de manliga berg-skottarnas kilt, kjol, och
ny-grekemas fustandla, albaneserskjorta, påfallande. Det kan således ej
förvåna att se sådana ord som bracati och (poLxnavekddec använda till
betecknande, det förra af barbariska folk, det senare af hellener.
Hvad som gäller i afseende på bildandet af folknamn har öfver
hufvud taget äfven sin tillämpning rörande sekt- och partinamn m. fl.
dylika. De förra benämnas oftast efter sina stiftare och kunna
således närmast jemföras med de folknamn, som här afhandlats i första
gruppen. De politiska partierna åter låna i regeln sina namn från
vissa yttre tecken, färger o. 8. v. och höra på den räkningen till
närvarande kapitel. Från franska revolutionens tid äro ’rödlufvorna’,
fr. bonnetsrouges, bekanta, liksom sanscul otter na, ‘hvilkas namn
emellertid ej kommer deraf, att de, förgätande all anständighet, skulle
3
Ymer 1987.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
