Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medan alla andra folk betecknas som ’otrogna, kättare’. Denna
motsättning är karakteristisk, och ur den framgå de flesta folknamn, som
hafva en religiös anstrykning. Ur denna synpunkt finna vi nämligen
hela menskligheten delad i två läger, ett mindre, de rättrogne
(ortodoxe, omskurne, moslem o. s. v.), och ett större, de otrogne
(hetero-doxe, oomskume, kåfir, afgudadyrkaré o. s. v.). Dessa senare kallas i
allmänhet ’folken’, i motsats till ’det utvalda folket’, och detta ’folken’
är då liktydigt med ’hednafolken’. Alldenstund å andra sidan den
kristna religionen i vesterlandet var en främmande,. onationell, från
orienten (och Rom) härstammande religion, men den allmänna tron,
folkets tro, deremot var den gamla fademeärfda gudatron, så fick
sjelfva ordet ’folk’ en hednisk bismak, hvilken bestyrkes ur åtskilliga
språk. Så t. ex. kalla judarna alla i cke-israeliter gojlm (plur. af g oi,
folk), det grekiska ordet för ’hedningar’ är edvr), é&vtxot (af £#w>c, folk),
och det latinska är gentes, gentiles (af gens, folk, stam). Mesogötema
uttryckte likaledes begreppet hedning med plur. af tyuda, folk (samma
ord som i vårt Svi-thiod), och adj. fyiudisks hade uteslutande
betydelsen ’hednisk’. Detta þiMrtfw&s är samma ord som det tyska deutsch,
tysk, hvilket på sitt håll bildats af fornhögt. dio t Q,, medelhögt. diet, folk.
Allteftersom kristendomen utbredde sig i städer och folkrikare
orter, trängdes hedningarna tillbaka till landet och byarna, in pagos,
som latinarna sade, Häraf har medeltidens latinska uttryck för
’hedning’: paganus, uppstått, och detta i sin ordning gifvit upphof åt det
franska paien. Af detta paganus är vårt hedning en öfversättning.
Det är bildadt af hed, landsbygd, med adj. heden (i t. ex. heden tro,
heden tid, hedendom m. fl.) till mellanled.
I folknamnet kaffer återfinna vi det ofvannämnda arab. kåfir,
otrogen, egentligen gudsförnekare, hvilket ord af de portugisiska kristna
i Sydafrika användes efter arabernas fösedöme.
Senare uttryck inom kristendomen äro kättare, af grek.-lat.
ca-(hari (xadapot), egenti. ’de rene’, ursprungligen en manikéisk sekt,
heretikerf schismatiker, sekterister m. fl., hvilka.dock alla endast
användas som allmänna beteckningar för dem, som affallit från den
ortodoxa tron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>