Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i jemvigt rätt upp och ned, hvilket är den ställning, hvari vapnet
vanligtvis hålles. Det kostade mig mer ansträngning att göra detta *
än jag på förhand tänkte mig, då jag såg svärdet.
Svärd och sköld användas vid infödingarnas tvekamp. Denna
inledes med kastande af nolla-nolla, bumerang eller spjut mot
sköldarna, men afslutas med svärd huggning.
Den utmanande utfallsställningen är skölden i
ven-stra handen och svärdet upprätt i den högra. Svärdet
måste på grund af dess tyngd handteras på ett eget
sätt: när infödingen skall hugga, för han det med
spetsen ned mot jorden, svingar det uppåt och bakåt samt
låter det derpå tungt nedfalla på motståndarens sköld.
Derefter är det dennes tur att hugga, och han bär sig
åt på samma sätt. Huggen falla sålunda vexelvis, slag
på slag, till dess det slutar med att den enes sköld
klyfves af motståndarens svärd, eller att han blir trött
och måste gifva tappt.
När australnegern färdas ute i de stora
skogssnåren, får man se honom beväpnad med nolla-nolla, men
ofta äfven tomhändt — spjutet kan han naturligtvis
icke använda der. I skogen påträffar han i synnerhet
mindre däggdjur, hvilka för det mesta hafva sitt
tillhåll i träden. Han fäller dessa med hjelp af käppar,
i det han klättrar upp i träden och förföljer dem. Får
han syn på ett djur på marken, bryter han hastigt af
en käpp och försöker att med denna såsom kastvapen slå
ihjäl det, hvilket mycket ofta lyckas honom. Har han
fällt ett djur och skall tillreda det, öppnar han buken
med första bästa skarpa sten eller hårda trästycke.
Alla hittills beskrifna vapen äro af trä. Flintvapen
existera emellertid oékså. Australierna befinna sig så
att säga i en begynnande stenålder och kunna således
anses stå lägre i kultur än qvartärtidens menniska.
F| Vid Herbert river såg jag visserligen intet flint vapen,
Träsvärd från men ja£ hörde af infödingar, att för icke länge sedan
lu&Mrait!?*! kai*e flintyxan varit i bruk bland dem. Flintknifvar
anser jag tvifvelaktigt att de någonsin haft.
Så snart australnegrerna bli civiliserade,1 kasta de ögonblickligen
bort sina flintvapen och värdera då särskildt den hvite mannens yxa
utomordentligt högt. En sådan yxa kan som en dyrbar skatt genom
1 Se: Blaud australnegrerna af Carl Lumholtz (Ymer 1887 sid. 6).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
