Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dema, och att medel väl icke alldeles saknas att få tag i dem. Men
nyare forskare mena i allmänhet, att denna historiska beståndsdel i
mytologien både är mindre och svåråtkomligare, än man förut trott.
Deremot äro myterna på annat sätt historiska urkunder af stor
betydelse. Det mytiska föreställningssättet herskar ju hos menniskan på
ett visst stadium af hennes utveckling, och det för detsamma
utmärkande är, att intrycken af företeelserna taga formen af berättelser om
lefvande väsens öden och handlingar. Karakterer och förhållanden i
dessa berättelser äro naturligtvis en trogen afspegling af verkligheten
på den tid, då de uppstått. Då de mytiska berättelserna lemnas i
arf åt senare slägten, bevaras alltså minnesmärken af förflutna tiders
sätt att tänka och känna, deras samhällsförhållanden och seder.
»Myterna äro deras historia, som frambragt dem, icke deras, om hvilka
de handla», säger Tylor.1 Dessutom hafva myterna alltid haft ett
betydande inflytande på det allmänna föreställningssättet, naturligtvis
större, ju lägre ned vi gå på kulturens skala. Den, som vill studera
en viss tids tänkesätt och förstå dess andliga strömningar, måste också
känna de sägner, som tiden fått i arf af de föregående. Slutligen äro
myterna ett resultat af krafter, som finnas och verka hos hvarje
menniska, om ock i mycket ringa mån hos den bildade
nutidsmenni-skan. Studiet af mytologi är alltså «vigtigt för kännedomen både om
menskligheten och den enskilda menniskan.
1 Primitive Culture, I: sid. 376.
♦
Tmtt 188 7.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
