Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera än en ringa del af de åsyftade arbetena. Vi gjorde dock vårt
bästa, och det är med glädje jag vitsordar den käckhet mina fem
följeslagare — 3 af lappsk, 1 af svensk och 1 af finsk börd —
ådagalade under de dagar vi kämpade mot ovädret. Den 19 var allt
här i trakten snötäckt, och ett qvarstannande skulle ej ha kunnat
gagna; den snö, som hopats, komme tydligen att ligga qvar till nästa
sommar. Nedresan togs öfver Aktsik, Snavva, Tjåmotis[1] och
Jokkmokk till Luleå. Väderleken tillät ej att utföra den tilltänkta resan
genom Piteå lappmark. — Sedermera hade jag tillfälle att göra en
kortare tur inom den af mig ej förr besökta sydöstra delen af
Vesterbottens lappmark, nämligen Örträsk kapell-lag. — Först den 28
oktober återkom jag till hufvudstaden, efter att under sista tiden hafva
varit chefen för Sveriges geologiska undersökning följaktig på en
forskningsresa genom Jämtland och Norge.
Medan i rikets mellersta och södra delar denna sommar rådt en
alldeles ovanlig torka, har under högsommaren nederbörden i de
delar af landet, som min resa såsom stipendiat omfattat, varit rikligare
än förut på många år. Egentligen var det först med augusti månad
som en för utarbeten något lämpligare väderlek inträdde. Detta år
var det således en gynsam tidpunkt att anträda resan så pass sent
som skedde. Också kan jag ej med fog klaga öfver väderleken, förr
än jag nådde Sarjek. Visserligen rådde några nätter köld i slutet af
augusti — temperaturen i tältet nedgick sålunda några gånger till 5 à
6 1/2 köldgrader — men vädret var i öfrigt ganska godt, om än
stormigt.[2] Större olägenhet och hinder orsakades, såsom vanligt, genom
svårigheten att i dessa trakter få tillräckligt med bärare, ej endast i
följd af befolkningens gleshet, utan ock i lika hög grad derför, att
ganska få så väl af den bofasta som den nomadiserande befolkningen,
särskildt inom Jukkasjärvi och öfre delen af Gellivare socknar, ega
tillräcklig lokalkännedom utöfver ett ganska smalt område, då det
gäller att framtränga i riktning vinkelrätt mot vattendragen. En i hög
grad beaktansvärd svårighet är ock att få reda på, i hvilka af de många,
ens väg spärrande sjöarna båtar finnas, och hvarest de äro gömda.
—
I enlighet med den af sällskapet utfärdade instruktionen har min
uppgift varit att inom de besökta trakterna studera såväl deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
