Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då vattenståndet var endast 0,9 m. öfver minimum, men 3,6 under
maximum. Till jemförelse erinras om, att Ångermanelfven af numera
landshöfdingen L. Berg beräknats hafva en vattenmassa, som vexlar
mellan 158 och 2579 kubikmeter, och att Rhenfloden skattas till 316
och 5263 — de förra talen vid lågvatten, de senare vid flöden.
Hvilken oerhörd kraft, som följaktligen ligger uti Norrbottens talrika
vattenfall, låter sig snarare anas än beräknas. Under vanliga
förhållanden får så väl Stora Sjöfallets som Harsprångets s. k. naturkraft
beräknas uti hundratusentals hästkrafter, och äfven de mindre
beryktade vattenfallen, t. ex. vid Porsi och Edefors, hvilkas läge gör dem
lättare åtkomliga för en, som vi hoppas, snart uppblomstrande
storindustri, kunna skattas till tiotusentals hästkrafter. — Jag har först
under denna resa varit i tillfälle att på stället studera den bekanta
Tärendö-bifurkationen. Allt bekräftar den gamla traditionen, att den
parallelt med Tornio elf flytande Merasjoki en gång varit
Tärendöelfvens ursprungliga öfre lopp, om hon än nu, oaktadt sin betydliga
bredd, är temligen stagnerande. Lemningarna af den rigel, som
enligt min mening skilt Tärendöelf från den stora vik af Tornio elf,
hvarifrån hon nu utrinner, synas å ömse sidor om utloppet såsom ett par
små moränvallar.[1] Tärendöelfven är numera en ansenlig flod, hvars
vattenmängd jag den 10 aug. approximativt beräknade till 200
kubikmeter i sekunden; dess vattenmängd ökas ständigt,[2] om än långsamt,
på moderelfvens bekostnad, och antagligen blir nedre delen af Tornio
elf i en framtid inskränkt till det vatten, som tillföres henne af Lainio
och Muonio elfvar. Under sitt omkring 52 kilometer långa, slingrande
lopp sänker sig Tärendö elf 47 meter.
Vattnet i flere af de lappska flodernas och sjökedjornas öfre delar
är påfallande »blackt», tidtals nästan mjölkhvitt. Den vid Tjåmotis
uti Saggatjaur infallande Smajlaädno har sådant vatten, hvilket länge
med skarp färggräns och lägre temperatur flyter vid sidan af det från
Kvikkjokkstrakten kommande blåa sjövattnet. Sjön Lajdaur, som
några mil NO om Kvikkjokk genomflytes af den nyssnämnda elfven,
liknar ofta en lervälling, uti hvilken man ej ser stenar på ett par
tums djup under vattenytan. De förr omnämnda sjöarna Pajttasjärvi
och Kaalasjärvi äro långa tider mycket »blacka», och vid inre ändan
af den förra är åter en så skarp färg- och temperaturgräns i vattnet,
att man kan följa den med båten. Alla sådana »blacka» vattendrag
komma från jöklar; under de tider, då snö-smältningen lemnar floderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
